Aftonbladet – 29 december 1841, sida 2

tillfällen då, på en gång, ett större antal trafikerande, med flere paketer, fordrat expeditioner ock hvarken qvittenserne kunnat ögonblickligen afgifvas, eller afsändaren velat på stället afvakta tillfälle dertill, har det endast berott på dennes egen ordentlighet att dagen efter uttaga dessa qvittenser, då han kunnat uppgifva de afgångne paketern-s adresser inom diligens-linien, hvilket understundom icke skedt. förmodligen derföre, att paketen haft dubbla adres: ser och de inre, således icke antecknade, varit till orter utom linien. Stockholm å Diligens-kontoret som ofvan. J. A. Färstenhoff. Oscar Holm. Kontors-chef. Bokthållare. Anhålles att förestående måtte i Aftonbladet intagas till efterrättelse för de trafikerande, hvilka derjemte anmodas, att icke ensamt förtre sig till deras utsago, som gå ärenderua å Diligens-kontoret härstädes, till undvikande af falskt vittnesbörd; hvaremot grundade anmärkningar tacksamt emottagas af Direktionens Ordförande. C. F. Horn At ofvanstående visar sig, att anmärkningen ej är vederlagd utan bekräftad, då det medgifves, att mar på kontoret bedt buden komma igen dagen derpå. Deremot kan Red., om så påfordras, ganska lätt styrka, att qvitto verkligen blifvit nekadt, och ett inre bevis derför är ju redan, att paketer emottagits utan att lemna qvitto med detsamma, oaktadt det begärts, hvilket förfarande annars är exempellöst, både hos skeppare på ångfartyg eller hvar som helst annars, der varor emottagas. Om kontoret också emottager 100 paketer inom 2 å 3 timmar, så behöfs. ej mer än en gosse till biträde för att kunna fylla i qvittenserna medan paketet uppväges. Grefve Horns, i följd af förklaringen fällda uttryck om falskt vittnesbörd, är således lindrigast sagdt öfverflödigt. I öfrigt är formen af detta dokument med sin remiss och liksom resolution på slutet ganska kuriös. äskar