Aftonbladet – 28 december 1841, sida 1

förstod honom; han gret, det försted man ännu mir dre. Han tillbringade hela dagarna i ett hörn a Börstörget, som han i sin enfaid tog för en katolsk moske. Här antog han för gifvet att folket, som inställde sig der, icke kunde undgå att visa sig bjelpsamt; ty bjelpsamheten, har Mahomet sagt är en helsosam dagg, som kostar föga at: utsprida och som bringar hundrafald frukt. För den Öster ländska daggen fick han i utbyte blott den Parisiska. Ingen mäklare lade två skilling i hans hand. pKamelerna utbärda hunger längre än vi,, sade Mascaras garfvare för sig sjelf; jag vill draga åtgördeln nåägot. Under det han åtdroz gördeln tänkte han på sin hustru, sem man kallade Luce, och på sin lila dotter, som man kallade Petite-Framboise. Men det kommer ett ögonblick, då nan antingen måste äta eller dö, eller stjäla. Som Österlänningen satt för sig sjelf, log han sorgset och sade: jag skall då dö — se der en af aessa resignationer, dem Gud uppskrifver i sin stora hvita bokjl Låtom 0s3 se om han dog. 7Nonterre är en liten täck angenäm by, emellan Paris och St. Germain en Laye; det är dit som de yckliga i Paris valfärda för att inandas vårluften, efter de trikiga i fria nöjen tillbragta vinteraftnarne. Allt för de rika: den gröna kullen, det lugna vattet mellan pilträden; foglarne i pilträden. Finns ier någon delikat frukt? För den rike. En säll synt blomma? för den rike. Icke allenast palatset, rästarna, bordet äro till för honom, utan ock solen, uften, vinden och stjernorna. Om ni icke är rik, var skall ni.då väl se solen? från en vindskupa; nen ni skall icko se henue, eller ock se henne på sned, eller; bränna edra ögon. Siledes: solen för ien rike.s De dåraktige poeterne påstodo fordom, att jea rike saknade helsaB, den de (ooeterne) sjelfve ckv helier egde. Den rike har helsan, som ni icke war; Ni, juppsväld af den osunda förpestade pariser