Aftonbladet – 27 december 1841, sida 3

som der vill uträtta något godt, måste veta med sig att han eger förtroende för redbarhet och förmåga för att kunna uppträda som en sann fader för landet Han måste icke hafva något emot sig, inbillad eller sannt; ty i hvilket fall som heldst är folket nu icke med, utan mot honom. Det är af vigt, att göra något afseende på ett folks fördomar, huru orättvisa de än kunde vara; de hafva likväl, till trots af alla deklamationer och alla försäkringar om deras orättvisa, vanligen någon verklig grund; de qvarstå länge, förorsaka misstroende mellan styrelsen och de styrda, och sem, då styrelsens kraft och sammanhållning ytterst bero på folkets förtroende och den tillit, det fäster vid styrelsens afsigter och åtgärder, och icke på de företräden i rang och attributioner den eger, öfverallt skall hindrande möta, äfven de bästa förslag till landets upphjelpande. Detta är visserligen en enskild mans tanka, och han är långt ifrån att vilja påtvinga någon annan en öfvertygelse, som ej erfarenheten skulle besanna. Sedan idenna artikel skrefs, har länet erhållit en ny landshöfding; författaren har, det oaktadt, ej fonnit skäl att ändra sin lilla skrift, som uppfyllt sitt ändamål, om den kunde gifva anledning, att mera, än förut, fästa allmänna uppmärksamheten på Jemtland och väcka en diskussion öfver ämnet, som blefve bättre och utförligare, än denna lilla konturteckning. ———Jg. — i — En nyhet för dagen är ett rykte att en medelålders embetsman här i staden, hvars första bokstaf är B. skall hafva under helgen hastigt afvikit sedan han narrat sig till penningar på flere falska reverser hvilka han sjelf jemte en annan bevittnat. Närmare upplysning härom lär snart vinnas. — Förhöret med Breitfeldt hav i dag vid Kämnersrätten blifvit fortsatt. Justeringen al sista dagens protokoll upptog största delen al iden. Någon förändring i Breitfeldts sinnesstämning syntes icke hafva inträffat; han tycktes visserligen nu vara något mer nedslagen än unler förra förhöret, men vidblef sina förra uppvifter, och någon annan bekännelse än han förut lagt stod icke att erhålla. Vid utgåendet från Rätten var han så svag, hvarom ock hans utseende vittnade, att han af vaktknekten måste jedas.