o (Insändt.) NÅGRA ORD OM JEMTLAND. Det tyckes, som man i allmänhet i frågan om andsköfdinge-tjensten i Jemtland uppfattat saken rån en oriktig synpunkt; man har nemligen ansett jersoner och deres intressen vara hufvudsak och yrovinsen kat fått spela rollen af blott bisak. Man var på grund af denna förutsättning kommit till tt falskt resultat, att nemligen Jemtland szulle vara leladt i tvenne skarpt motsatta partier; denna föreställning är i sin grund falsk och en dikt, sammanspunnen, som det vill synas, för att framställa nåsra personliga förhållanden och afsigter i en annam iager än den rätte. Enligt hvad insändaren kunnat finna, har inom landet icke mer än ett parti öppet uttalat sin mening, och detta lär då äfven vara det ojemförligt starkare, emedan endast svagheten behöfver dölja sig, och detta parti (om man indtligen vill kalla opinionen så), har endast önskat Jemtland en landsfader, som icke på förhand gjort sig misstredd; men det har intet personligt föremål för sina sympathier; det står ännu hvarje ärlig och duglig man fritt att förtjena dem; ännu iro de icke sålde åt någon. Denna fråga är likväl så underordnad, ett den ej örtjebar många ord; men då Jemtland blifvit eu föremål för en viss grad uppmärksamhet, torde en eskiss af landet och folket icke vara ovälkommen för en hvar, som intresserar sig för något annat än personliga förhållanden, Det är således ej här fråga om hv.m som bör styra landet, utan blott om landet sjelf och sådant det förefollit författaren. Kän