Aftonbladet – 14 december 1841, sida 2

brottet straff ... Hämnd skaffar mig detta blanka stål, då det ryker af er älskares blod; straffet för ert bratt — döden — hvilar i detta giftifyllda glas. Afbryt mig ieke! röt han, då den arma makan gjorde en min af att tala. TNi kan ändå icke säga något, som kunde förmå mig att vackla i mitt oryggligen fattade beslut ... Kommer ni ihåg mitt oin skränkta förtroende till er? — — Vet ni er vara utan all skuld, så töm denna bägare med lugn. Det är endast skulden och brottet, som har skäl ati frukta för döden; endast brottslingen darrar, då döden hotar. En dödlig blekbet öfverdrog för ett ögonblick her. tiginnans kinder, men också blott för ott ögonblick. Sedan utsträckte hon med lugn sin hand efter gla. set. Hennes band darrade icke. Med ett nästar sförklaradt leende och med en blick, som trängde till djupet af hvarje närvarandes själ, sade hon mec ;hjertlighbet: I Jag dricker, älskade Ludvig, emedan du vill Men hör min sista bön. Lägg bort din dolk och .Jåt mig bli det enda offret. Lofva mig åtminstone tillade hon bedjande, då hon såg Gonzagas villrådig: blick, lofva mig åtminstone att icke inom trenn degar bruka den., ; Med esäker och sorglig bliek nickade Gonzagi henne bifail. 1 Med stilla lugn och blicken fåstad på sin gemål tömde den olyckliga hertiginnan giftbägaren, då de till hälften var tömd, utropade hertigen: j ÄHiåll! Resten är för mig. Jag har gjort en he lig ed, ali icke öfver!efva beviset om din oskuld. aGonzaga!, utropad? hon, bortkastande återstodei af giftet, lef om du kan. Min oskuld skall öfver lefva mig. Aldrig, aldrig har jag begått något brot emot dig., I Besinna dig) sade hertigen med allvar; besinn idig noga. Döden hvirflar redan med sina vinga jöfver ditt hufvud. Gå icke med en lögn på din iläppar till deuta okända land, hvarifrån ingen vän ider åter. Menniskan må gerna ljuga för att rädd sitt lif, då detta ännu kan ske. Men då ice me något hopp om räddning finnes, då träder sannin ,sen åter i sina rättigheter. Diana! är du oskyl jue I . 2 Js, Gonzaga, jag är oskyldig!