Aftonbladet – 10 december 1841, sida 3

ner och föreställningar, att prinsessan måtte upp sijuta sin dom till originalets ankomst, emedan blott den största brådska kunnat förmå prinsen, at: sända ett porträtt, som så ofördelaktigt framställle bonom, kunde icke förjaga de obehagliga intryck. som miniaturbilden hade väckt. Uti prinsessans auvarande retsamma lymne, tycktes till och med det obehagliga i prinsens yttre skänka henne ämnen ti!l nöje, och ibland sina förtrogna fällde hon ofta s2tiriska yttranden deröfver med en glädtighet och frimodighet, som föranledde hertiginnan modren, att allvarsamt tadla hennes uppförande. Konungen, för hvilken hon ej sökte dölja sina tänkesätt, kastade mörka blickar på henne, men teg. Han var mindre befallande än vanligt, men misstregen och i högsta grad retsam. Hans själstillstånd låter kanske lätt förklara sig genom de elaka underrättelser han erhöll rörande utgången af det Neapolitanska sriget, i hvilket hans här hade lidit ett fullkomligt oederlag, och der många af den högre adeln hade stupat, bland andra de begge prinsarne af Neyvers, Dianas bröder. Genast efter deras död blef Diana den stjerna, på hvilken allas blickar riktades; hon blef ett mål ör hela hofvets hyllning och dyrkan. Genom prinsarnes af Nevers död hade hennes förmögenhet blifvit näslan omätlig. Uti sitt uppförande var hon. sig fullkomligt lik, men hennes vänner anmärkte i nedlertid, att hennes ögon nu oftare än förr med mildhet och svårmod plägade hvila på hertigen af Gonzags. Hertigen åter syntes nästanundvika Diana och uteslutande egna sin hyllning åt prinsessan Renata. (Forts. följer.) an — Angående den förut i detta blad, omnämnla kolossala bilden af Bäjerns skyddspatron Bavaria Om Du är under arbete, innehåller en skrifvelse tån Märchen af d. 29 November följande närmare underrättelser: Bredvid det kungliga gjuteriet ser