Aftonbladet – 6 december 1841, sida 3

andra provinser; ty här får han litet för sin torgförda säd både i goda och svåra år, :iren är underkastad att, likafullt under de svåra. få betala mer för den säd som utifrån införes, än annorstädes. Spanmålsproducenterne göra derföre merendels däliga spekulationer; och under det att nu rågen inom de rikare och spanmiålsbördigare provinserna gäller 18 å 20 Rär har här i Wermland, der alltid är liten tillgång på råg och i år varit missväxt, man ti!l och med i Arvika sålt råg på torget till 8 Rdr, som uppköptes af Frykerudsbönder, hvilka tyckte sig göra en särdeles god affär, då de derefter körde samma råg till Philipstad och sålde den för 45 Rdr. — Den dräng från Arvika prestgård, som skar förre handlanden J. J. Dalen i Arvika så illa med en rakknif, har efter undergånget förhör vid Jösse bärads ting, der ban nekat till illgerningen och påstått, att det tvertom varit Dalen, som velat skära konom, nyligen inkommit hit till häktet. Dalen skall beklagligen vara ganska svårt blesserad och få förfärliga ärr i ansigtet samt skada på ena ögat. Hans blodförlust säges varit ganska stor och hade ådragit honom döden om ej händelsevis läkarehjelp så hastigt varit tillhands. Orsaken till den afdrängen begångna våldsgerning berättas varit, att han samma dag förut af vissd personer fått ett kok stryk. — Marknadsdagen förliden Lördag blef på landsvägen norr om staden mellan Sandbecken och Råtorpet, torparen Erik Ofisson från Baggstad under Munkfors mycket illa skuren med krif uti ansigtet och vid högra ögat, enligt hans egen uppgift aff. d. Fältjägaren Carl Pettersson Larm, men af sitt sällskap fraktad till torpet Fjärstad, der blodet höll på att förrinaa honom, då ankommande fjerdingsmannen Jonas Larsson från Arnstorp i.N. Ulleruds socken hade den omtanken och välviljan, att ehuru sjelf ställd på resa från marknaden, vända om till Carlstad för att inforsla den sårads till Läns-Lasarettet. Larm, som för tillfälet kommit undan, greps af länsman J. Berg förliden Söndag uti hemmanet Bryngfjolen och är nu införd på Kronohäktet. ( Werml. Tidn.) Götkeborg den 4 December. Vi kunna ej underlåta att fästa läsarens uppmärksamket på hvad vi månde hafva att boppas af framtider, vid läsandet att Generallfälttygmästare embetets förslag till regeringen att, unaser t. f. Generalfälttygmästaren Herr Öiverstelöjtnant Siffverstolpes frånvaro på inspektionsresor, förordna Chefen för Artilleristaben, Herr Kapten 4. G. Gyldenstolpe vill detta embetets förvaltning, emedan ingen regsmentsofficer inom Årtilleriet fanns passande dertill Bevisar ej detta förslag, som äfven antogs af regeringen, mycken takt ech böra ej Artilleriets regementsofficerare känna sig mycket smickrade deraf? Vi undra verkligen om de ej ämna insända en tacksägelseadress för en sådan artighet, hvilken verkligen innebär hela naturen af smicker, emeden den är — ren osanning. Vi beklaga eljest vårt artilleri i detta så väl som i många andra fall. Hvad som gör detta förslag ännu anmärkningsvärdare är, att det är kontrasigneradt, treligen uppsatt, af just samma Herr Gyldenstolpe, som blifvit föreslagen att framför alla artilleriets resementsofficerare, kvilka dock ensamt lära vara berättigade dertill, förrätta generalfälttygmästare-tjensten. Det är ju en blygsamhet utan like; men han tyckte väl att en Gyldenstolpe skulle vara ändå bättre än en Silfverstolpe, och stolpe kan visst i det hela vara så god som stolpe; men sättet, sättet, det är just det anmärkningsvärda. Imellertid äro dylika blunders ej ovanliga i vår krigsadministration. särdeles avad läroverken beträffar, och måhända återkomma vi snart till detta ämne, för att bevisa deras princip!öshet, och huru de sakpa allt sammanhang, till ölje hvaraf militärbildningen jemväl blifver temligen sammanhängande. Följderna ligga klart i dagen. (. H. o. S. T.) Cahaanlae nm