Aftonbladet – 2 december 1841, sida 3

sten Pauls födelsedag, åtta dagar efter söndringen. Han efterlemnade mycket elakt lynne oeh harm hos kejsarinnan, mycken smärta och kärlek i den unga storfurstinnans hjerta, hvilken deraf blef sjuk och svårmodig, samt en allmän aktning och-saknad. Oaktadt dena oförutsedda katastrofen, gaf man de ömsesidiga föräringarna, att icke allt för mycket blottställa sig i allmänhetens ögon, och ryssarne blefvo desto mer förvånade öfver den goda smaken och dyrbarheten af svenske konungens skänker, som man låtsat anse honem för en liten fattig gosse. Om i hela denna sak man så litet talat om storfursten Paul, kommer det deraf, att, i allt hvad som rörde hans barn, hade han lika litet! att säga som i statsangelägenheter. Han vistades på sitt slott i Gatschina, och under hela! den tid af sex veckor, konungen uppehöll sig i Ryssland, såg man Paul endast ett par gånger i Petersburg. Storfurstinnan, hans gemål, gjorde: åter denna tråkiga och besvärliga resa tre eller: fyra gånger i veckan, för ait bevista festernas och, åtminstone till utseendet, iakttaga sina rät-. tigheter och pligter som mor. Denna geda prinsessa yttrade: om alla mina döttrar skola kosta, nmig så mycken möda att gifta bort, som denna, kommer jag att dö på landsvägen.r Konungen? besökte en gång, för syns skull, Gatschina och! Pawlowsky. Paul och regenten voro allt föri olikartade varelser att passa för hvarandra; och! vid detta tillfälle såg man Paul för första gån-f gen dela sin moders åsigt, ja till och med öfverträffa henne i grannlagenhet och nit för grekiska kyrkans renlärighet.