Aftonbladet – 29 november 1841, sida 2

OO ROR RR RR RR RR änn Svenska Piel finner i dag, att Aftonbladet anmärkningar i Lördagsbladet angående fabriks arbetarnes koncepist eeh hans oförskämdhete och lögner, kidraga att upphöja Argusutgifvaren (som biet sjell tager för gifvet är samm: person). Härtill kunna vi ej annat än säga smaklig miltid! Det är onekligen ett eget slags upphöjelse, när man i skrifter, som utdelas til riksdagsmän å en hel klasss vägnar, anförer til stöd för sina påståereden uppgilter om förhållanden i andra länder, så oförsynt falska och ren! al uppdiktade, att hvem som helst med en tulltaxa i handen kan upptäcka och vederlägga dem: och lika upphöjande är det för skoncepisten att fylla umderdåniga adresser till konungen red nonsens och förvridningar. Men om någonting finnes, som kan öfverträffa det sublima i detta sl:gs upphöjelse, så är det att se de oekunnigz syndapaltarne i biet, hvilka i statsekonomier ej känna ens det första a b c, stå och klappa händerna åt den upphöjde. — Biet förmenar äfven att Aftenbladet med sin tillrvättavisming mot koncepister, som kallas dylika utfall,, psjelf synes vilja påkalla det korrektif emot pressens raissbruk, som pressens varmaste vän Franklia en gång föreslsgit. Tackas för välmeningen; det synes åtminstone härpå huru den store, upphöjde är temligen generad deraf, att pressen offentligt visar, hvilka medel han använder för sina kommittenters intresse. Hvad beträffar sjelfva hotelsen, så har den deck ty värr på oss en alldeles motsatt verkan emet den förväntade, och eftersom vi på detta sält blifvit uppmanade, torde det icke vara ur vägen att vid tilifälle företaga en litet noggrannare recension af de der adressernes innebåll, på det allmänheten må se halten af de fraser, som deri blifvit uppdukade. Ingen kan lifligare än vi önska de inhemska slöjdernas framgång; men så länge vi ännu hålla pennan i handen skole vi aldrig med likgiltighet se, eller utan lifligaste protest tillåta någon klass i samhället, tillkämpa sig egna fördelar på andras bekostnad, medelst sofismer och osanningar. Händer det då derjemte, att någon, vare sig klass eller individ, visar sig redan så uppblåst och herrsklysten, att den, icke nöjd med en vunnen materiell seger, äfven vill försöka topprida opinionen och förvrida dess begrepp om grundsatsen af sanning oeh rättvisa, medelst kalemnier emot alla olika tänkande, sammanparade med ett osmakligt smicker åt makten, så förtjenar ett sådant sårande af sjelfva decorum isamhället desto starkare ogillande, och detta i ifrågavarande fall så mycket mera, som säkert en stor mängd aktningsvärde medlemmar äfven bland dem, som nu hafva fördelen af der erhållna segern, likväl icke kunna annat än missbilliga en del af de medel, som inför offentligheten blifvit använda till dess beredande. — Freja för i Fredags bar, i sammanhang med det förut gjorda utfallet mot Aftonbladet i frågan om pastor Scetts beteende i Amerika, till stöd för sitt påstående, att Aftonbladet tagit Hr Scott i försvar och sökt drifva Frejas karrespondent i Amerika till lögnare, citerat em not i en artikel den 40 dennes i Aftonbladet, hvari förekommo följande uttryek: Härvid må anföras den i Frejas berättelse om pastor Scotts predikningar i Amerika åsyftade, men af dess, efter uppgift föga trovärdiga kerrespondent Hj—g, missförstådda eller uppsåtligen förvridna histeriav ete. Denna artikel var likväl, såsom tydligen kunde synas på hela innehållet, om det ock ieke, såsom bändelsen nu var, uttryckligen tillkännagifvits, insänd till bladet. Detta betyder väl i sig sjelf ingenting, då en Red. är ansvarig äfven för insända saker, mot hvilka den ej specielt reserverat sig; men då redaktionen i två andra artiklar sjelf yttrat sig i saken, så voro vi berättigade att bedömas mera efier dessa yttranden, än efter en insändares not. Vi skulle således tro, att det svårligen kan vara CORSET OSSE NS NN TRETTON ETEN SINCE