Aftonbladet – 27 november 1841, sida 3

Enligt embetspligt bör jag till Eders Maj:t afgifva följande berättelse: Igenom ombud har Prinsen af Ponte Corvo för mig låtit yttra: att han väl ägde flera anledningar att förmoda det han kunde komma i fråga vid valet af svensk thronföljare; men att, eburu smickrande det vore, ville han dock ingalunda att det skulle ske derest det icke vore bEders Maj:t behagligt; att, i händelse han skul:!e komma i åtanka, kunde han genast skaffa sitt nya fädernesland följande förmåner: 44:e Alta miliioner francs, att inom sex minader insättas i Svenska Riksgäldskonteret emot 4 proeents årlig ränta; 2:o liqvidering af alla de svenske Hanlandes fordringar hos Franska Regeringen, hvaraf en million francs skul!e vid Prinsens ankomst till Sverige kontant betalas och efter fordringarmes total belopp på vederbörande förde!as; 3:0 utbyte af Prinsens enskildta fasta egendomar i Frankrike och Hannover emot de domainer i Svenska Pomern, Hans Maj:t Fransmännens Kejsare bortskänkt. Dessutem gaf samma sombud tillkänna Prinsens beredvillighet att göra pallt hvad på honom ankomma kunde till förmån för svenska handeln. Nu ehuru dessa anbud äro åtföljde afomständigheter, hvilka gifva den grad af trovärdighet, att jag enskildt icke kan å minsta sätt drage deras riktighet i tvifvelsmål, så hafva de dock picke all den säkerhet, iag, i det embete jag bekläder, bör fordra. Men de äro af den stora vigt för fäderneslandet, att de, efter min underdåniga tanka, böra väsendtligen inflyta på det val, för hvilket Riksens Ständer äro sammankallade. Det blifver således af yttersta nöd