Aftonbladet – 26 november 1841, sida 3

LANDADE ÄMNEN: ANTIOQVARISKA FORSKNINGAR I CENTRALAMERIKA, CHIAPAS OCH YUCATAN, af J. Stephens. (Forts. från gårdagsbl) Den utmärkte resanden skildrar med lifliga färger det första moraliska intrycket af dessa monumenter, som stå tysta och imposanta uti en djup tropisk skog, sällsamma i teckningen, utmärkta i utförandet, rika på ornamenter, olika medhvarje annat folks verk, helt och hållet ekända till sin historia, för sedda med en chiffer, som kunde förklara oss allt. men hvartill klafven är oss obekant. — Omdömet om dessa forn!emningars ålder modifieras betydligt i följande delen, deruti Hr Stephens skildrar sina utflykter till ruinerna vid Qviroga. Dessa likna de vid Copar; man finner ett dylikt pyramidaliskt byggnadssätt, men de med skulpturarbete utsirade pelarne äro två, tre gånger så höga, med flackare reliefer än de i Copanm ech mera frätta af tidens teaud. De låta således förmoda en ännu högre ålder. Mycket yngre än ruinerne vid Copan synas deremot de vid S:t Cruz del Qviche. Dessa äro i synnerhet intressanta, emedsn man kan bistoriskt bestämma deras ålder. Den stad, hvaraf man här ser qvarlefvorra, var i sin största glans, då Alvarado i spetsen för Spaniorerne upptäckte och eröfrade densamma. Ruinerna likna imedlertid hvarken de vid Copan eller Qvirigua. Inga stoder eller pelare förefunnos, ej eller hade dylika i följd af anställda forskmingar här någonsin kunnat anträffas. Hufvudbyggnaden är en qvadratformig fyrkant af pyramidaliskt byggnadssätt, 66 fot i fyrkant och 33 fot hög, som var benämnd Sacrificatorio, och är på trenne sidor omgifven med vapenrsköldar; på denna sågo Spaniorerne menniskooffer blöda. Den ligger på ett högt berg öfverst terrasseradt oeh neromkricg omgifret med en ringmur. Afgudabilder, som man derstädes funnit af terracotta (bränd lera) likna dem, som ännu i dag arbetas af indianerne. Ruiserne efter Palenque äro belägna åtta (eng.) mil från byn af samma namn, och hafva äfven blifvit uppkallade efter denna, då inga traditioner om den föregångna staden blifvit öfriga. De resande eddela en fullständig plan af ruinerna, hvilka be stå af det 8. k. palatset, och några till byggnadssättet liknande hus. På en konstrik, fordom med stenar beklädd och pyramidaliskt uppstigande sflåzg grund eller underbyggnad af 40 fots höjd, 340 fot åt framsidan och 460 i bredden, reser sig palatse: som vetter åt öster, 220 fot i längd, 180 bredd och icke mer än 25 fot högt. Framsidan visar fjorton ingångar, hvarje af 9 fots köjd, skilda från hvarandra genom pelare, utsirade med sku!pturarbete. En annan paralell pelarrad i det inre af bytgnaden bildar med denna en korridor som löper kring hela byggnaden, hvilken dock till sin längd är delad itu genom en fordom mycket utsirad mur. Mellanmurarne förena sig med pelarre genom de öfre stenarnes gradvisa utskjutamde och en der öfverlagd täcksten (liknande det s. k. Cyklopiska byggnadssättet i Italien och Grekland). Från korridorens millersta dörr leder en 30 steg lång trappa till en gård 80 fot i fyrkant. På begge sider om trappan stå 70 menströsa figurer i relif a! 9—40 fots höjd. Gården var rundtomkring omgifven af pelare, af hvilka dock endast några med prydnader i stuck på venstra sidan qvarstå. Påbegge sidor äro boningsrum. Gent emot ingången till gården är en motsvarande trappa med dylika figurer och hieroglyfer i relie. Den förer till en ny del af byggnader, analog med den förra. Till venster om palatset äro åtskilliga byggnader som uti planritningen äro upptagna, dock utan at desamma kunna tydligen beskrifvas. Den mest framstående är ett torn af 5:ne våningar på en 50 fot lång och bred basis; uti detta står ett annatmindre med en liten trång trappa. Da öfriga ruinerna äre af ett enklare byggnadssätt och återgifva tydligare a a a a a