St Under detta samtal inträdde H. E. grefve Essen. Då han såg Wetterstedts och min förvåning, frågade han efter orsaken. Jag bad Mörner berätta. Sedan han slutat sade Essen: aPojkel du borde sitta der hvarken: sol eller måne skiner I i Söndagsmorgonen afreste jag till Haga och afgaf underdånig rapport om Mörners berättelse. Baron Adlercreu!z var äfven ute och fiek Konungens befallning att antyda Mörner arrest. Den 43 Juli begrofs Prins Carl August. Sedan vi voro komne från begrafningen frågade Wetterstedt mig, om jag icke ville förtro saken åt Statsrådet Baron Platen, som bittida andra morgonen skulle resa, för att råka grefve Wedel och sedan komma till Örebro riksdag, (NB Piaten och Adlersparre såde alltid, att Sverige skulle genom Wedel få Norrige:) Den 43 om aftonen förtrodde jag Platen hvad Mörner medfört... Den 44 reste han och den 20 var han i Örebro, arbetande för Prinsen af PonteCorvo. Han sade att Wedel afstyrkt Hertigens af Augustenburg val, och talat för Prinsen, hvilket likväl synes föga troligt, då de alldeles icke kände hvarandra. I Afskrift af ett bref från Grefve Wrede från Paris den 28 Junii 1810. Dagen efter min afskedsandiens hos Kejsaren pbegärde baron Mörner ett samtal med mig, unoder vilkor af den djupaste tystnad och min pparole dhonneur att jag åt ingen skulle upptäcka hvad han bade att mig anförtro. Hans pupprörda ansigte gaf mig anledning, att tro honom vara engagerad i någon duellsak, och jag gaf bonom med hand och mund det affor,drade tysthetslöftet. Jag nämner denna ompständighet, för att upplysa Ers Exellence om norsaken, hvarföre jag förtegat Mörners hemligphet för Lagerbjelke. Jag var ordentligt bun. bden genom en parole dhonncur, och jag har bännu den fördomen från gamla tider, att jag