Aftonbladet – 23 november 1841, sida 2

— Svenska Biet lofvar att traktera med en serie af artiklar, under rubrik: Hvad är förloradt och hvad är vunnet genom det juridiska Utslaget i Strauss-saken? För att gilva våra läsare begrepp om tonen i denna artikel, torde vara nog nämna, att Förfaltaren fisner, det Tryckfrihetslagen ligger i spillror, och att den ena rösten, som afgjorde Utslaget den 18 November, kastades i Vandalismens vågskå!,. Denna artikel är icke en gång insänd, utan Biets egen. — I Linköpings-bladet finnes en insänd vers: Till Strauss-bokens ädle Förläggare, hvilken Redaktionen försedt med serskilda noter. Poömet är visserligen oändligt qvickt appliceradt, skada blott, att förtjensten af uppfinningen hvarken tillbör Linköpings-bladet eller dess Insändare. Det skrefs nemiligen för några och tjugu år sedan af en, 43 celler 44 år sedan 2fliden, litteratör, och lyder i original sålunda: bSen sig en viss prelat på biskopssatolen ser Ar religionen blott för henem ett apendix; Man frågar nu ej efter Czristus mer, Ån juden Bendit,