Aftonbladet – 19 november 1841, sida 2

(Insänrdt.) ÄR CHRISTENDOMENS SEDELÄRA I GRUNDEN ENADANDA MED JUDENDOMENS? Andra artikeln. Vi artydde uti vår föregående artikel det allmänna samband, som eger rum emellan tresföreställmingarna och sedeläran i hvarje religionscult, och anmgåfve derpå den kristna sedelärans utgångspurkt och basis. Christus är nemligen, såsom han är medelpunkten för vår tre, så äfven principen för all lefnadsverksamhet, som vi må tillerkänna namn af kristlig. Attälska hvarandra inbördes, såsom Han har älskat oss, detta är, sade vi, bufvudsumman af all kristlig sedelära. Men då till följe af det nyss antydda sambandet sedeläran har sin rot i trosläran, så måste vi, för att utreda denma sedelags betydelse, först försöka utreda sjelfva ideen af ett kristligt Lif. Vi fråge till den ändan: Hvad var Jesus? Hvilket var hans verk? Hvarföre blef ham sänd verlden? Men då vi nu söke att besvara dessa frågor: så känner för det första hvarje läsare de gammaltestamentliga profetiornas löften ech förutsägelser om Messias. Redan med den första synden förband sig detta löfte ech uttalades under tidernas lopp allt klarare och bestämdare. Så undfick Abraham löftet, att af hans säd den skulle komma, genom hvilken alla slägter på jorden skulle välsignas, och när genom Mose en borgerlig ech gudstjenstlig ordning upprättades bland hans afkomlingar: så uppkom med detisamma föreställningen om en theokrati, eller ett Guds rike och en Guds regering. Folket, på underbart sätt räddadt ur sin träldom i Egypten och delaktigt vordet af en gudomlig lag och samfundsinrättning, betraktade sig nu som ett Guds egerdomsfolk, framför de öfriga folken utaf Gud älskadt och omfattadt, och dyrkade Gud under bilden af en konung, som väl med ena omutlig stränghet ech rättvisa, men också med nåd oeh mildhet, uppå osynligt och för menniskor förborgadt sätt förde sin spira. Med föreställning om denna theokrati förknippade sig Messiasideen och utbildades allt mer under de borgerliga missöder, som följde på konungaväldets glänsande period under David och Salomor. Han skulle upprätta Davids säte och samla de förströdda. Med honom skulle en upphblomstring komma, som förut bvarken varit hörd nt ESR Rss ——— LA