Aftonbladet – 18 november 1841, sida 4

Hvilka de betrakta lika Snålt, som Sundberg den der rika Guldsmed Lindbergs magnifika Soppor i mat-hbemtarna!-— I er värskap jag i nöden Sist mig sluter; inga öden Skall förinta en, ej döden! Faren väl, J heliga Män! vår Svezska kyrkas heder! Fäkten manligt i dess leder; Ty hon väntar allt af Eder! — Soli Deo Gloria! — Och de lärda sa med ljusa Blickar rundt omkring sig, krusa Artigt för hvarann — och snusa; Sen den Theologiska Fakultetens bögt upplyste Städade Doktorer myste Mangrant vördsamt; ty de hyste Lika tankar samtliga. Några slipade ech sluga Som kvad komplimeater duga Fill, neg veta, stå och buga Anda i det yttersta; — Sidenhatt, galoscher, kappa Hjelpa de på bisper, snappa Opp hans käpp i vrån; att klappa Han dem rå på axiarna! Eller en passat dem hviska Något om det stora fskaFänget, hvilket kan uppfriska Dem bland ortbodoxernpa, Som, fast trogre intill änden, Ännu fåfängt sökt prebenden, Men mot hunpgern, arffjenden, Dagligt visa tänderna. Qvispiem. sme EETKEEEOEOEERENEOEEOTEEEOERROEEOERE