Aftonbladet – 16 november 1841, sida 2

säran, släppt alla Syrier löså ur Egyptisk krigsjerst och låtit dem återvända till hemlandet, så hade nu Mebemed Ali i sin tur begärt, at! Sultan ville ur Turkisk krigstjesst frigifva alla de Ezyptier, som för närvarande deri befinna sig. Deras antal uppgifves till 46,600. Man var nyfiken att se, hvad divan skulle svara härtill. Dessa soldater anses vara bland de bästa i Turkiska armeenr, och det är ovisst huruvida de: gerna utbyta Turkiska tjensten, der de äre väl klädda oeh födda, mcd den Egyptiska, der de vanligen slita endt med bide kläder ech föga. Dea nye Engelske ministern, Hr Bankhead, hade haft sin anträdes-audiens hos Sultan, och Fransyske ambassadören grefve Poatois tagit a!sked. En vådeld hade den 9 Oktober förstört en ster del af staden Varna och alla de Eurspeiske varu-magasinerne. Under hela tiden, som elden rasade, höllos fästningsportarne stängde, så att ingen hje!p erhölls af garnisonen. CHINA. I den proklamation, som den nye Engelske kommissarien i Canton, Pottinger, utfärdade vid sin ditkomst, säges uttryckligen, att England befÄnner sig i krig med China. Orsaken till de många halfteterna, som Elliot begick, låg till en stor del deri, att han ville bibehålla skenet af vänskap med Chineserne, oaktadt alla de krigiska åtgärder, som vidtoges emot dem. Den nye kommissarien kommer att uppträda på ett deeideradi sätt, både i ord och handling. — Elliot var på återvägen till England, och hade d. 36 Sept. ankommit till Bombay. Chinesiske Kejsarens svar på Iihschens rapport om träffningarne vid Canton med Engelsmännen hade nu ankommit. Deri förmäles, att Chinesiske trupperne visat sitt förfärliga majestät, och tillbakaslagit Engelsmännen tvänne gånger; att Engelzmännsen likna hundar och får, att de afiagit sina mössor och förrättat vederbörliga ceremonier, för att bönfalla em handelns återöppnande. Kejsaren ger derföre generalissimus ji uppdrag, att anbefalla berbarernes draga sina skepp tillbaka till dem yttre oceanen. Dekunde få drifva handel ech vandel så mycket de ville, blott de ej insmugglade något opium. Den lifdömde Keschens egendom hade blifvit konfiskerad. Han ägde i guld 4,270,588 L. sterling, i silfver 4,170,252 L., 6 assistans-kontor. 84 vexelbarker, 2,000 acres jord ech 468 siafvinnor. Man trodde, att hans dödsstraff skulle blifva förvandladt till landsförvisning ock slafveri bland de Tartariske soldaterne.