Aftonbladet – 10 november 1841, sida 1

— Det snart inträffande afgörandet af det Straussiska tryckfrihetsmålet (nästkommande Fredag) vänder naturligtvis, efter någon hvila, den allmänna uppmärksamheten och diskussionen å nyo åt detta för yttranderätten ech den theelogiska forskningen vigtiga ämne. Tidningen Freja, i hvilken en författare redan förut uti flera talangfulla och skarpsinniga artiklar, hvaraf viäfven lemnat några utdrag, kämpat emot den exklusiva och förtryckande åsigt, sem vill binda mennisketankan endast vil dogmernas bokstafliga och materiella lydelse, oaktadt redan äldre tiders theologer bland sjelfva den ortodoxa skolan mer och mindre afvikit derifrån, innehöll i går afton ytterligare en artikel, hvaruti sjelfva betydelsen af set i tryckfrihetsmålet åberopade 8 3 momentet af Tryckfrihetslagen närmare utredes. Detta har visserligen äfven förut skett i svarandens egna förklaringar, som varit införda i detta blad; men argumentationen i Freja är så tydlig ech talande, att vi ej kunne undgå att deraf meddela ett utdrag, hvarefter vi anhålle, att jemväl få fästa uppmärksamheten på en nästan ännu mera upplysarde till Red. insänd artikej, som lämpligen kan anföras 1 sammanhang dermed. Författaren i Freja yttrar sig sålunda: Om också ofta sträfvandet att ur ett lagstadgande söka utleta lagstiftarens mening kan förfalla i det löjliga, då man hos denne vill fiona en högre visdom, insigter oeh åsigter, andra än dem, hvilka i lagens bokstaf uttalas, så ligger det å andra sidan dock i sakens natur, att ingen del af lagstadgandets bokstafliga innehåll bör anses för betydelselös och utan all mening. Detta skulle doek inträffa med en del af 3 2 mom. i Tryckfrihets-lagen, om man gåfve denRR ON Res ST RN SN Be LE RTR