Aftonbladet – 9 november 1841, sida 1

m., återvänder kl. L e. m. e nar arna STOCKHOLM den 9 Nov. De utländska poster, som ankommo på för Imiddagen, medförde tidningar från Konstanti nopel af den 453, från Paris af den 9 Oktober samt från Hambnrg af den 8 dennes. Från Lon don gå underrältelserna ej längre än till samm dag, som sista direkta Engelska postens. SPANIEN. Fransyska tidningarne omtala nu det reda bekanta faetum, att ODennell inträffat på frans! botten. Alla dit anlände flyktingars antal sti ger till 4,200 soldater eller landtmän och 460 effieerare. — Moniteur Parisien hade berättat att en del insurgenter, under befil af öfverst ODonnell, generalens broder, qvarblifvit i Pam pelona och ärnade på egen hand fortsätta upp resaingen, men sista posten från Paris visste in genting derom. Espartero troddes hafva för afsigt med sin res: till de norra provinserne att flytta tullinien til franska gränsen, och att ordna de der till e observatioms-korps sammanrdragna truppernas upp ställande echelensvis. Han ityckes i synnerhe! frakta juntorna och att flera sådane skulle bilda si; efter Barcelenas exempel, och det troddes ati Cortes skulle ofördröjligen sammankallas för at vidtaga kraftiga åtgärder deremot. Ett dekret af general Alcala, dateradt Andoair den 19 Oktober, förklarar de Baskiska provin serna i belägringestånd, men lofvar likväl alls dem, som återvända till sia pligt, glömska al det frarmafarna och bibehållande vid deras grad. Äfven troddes, att exa allmän amnesti för alla Carlister, utan undantag, skulle komma att utfärdas Deremot fortfar regeringem att i massa afsätts d2 embetsmän, som icke ansågos tillgifna der nuvarande sakernas ordning. Nigon ytterligare afrättning har icke ägt rum efter geaeral Leons och sem brigadieren Nozagaray endast blifvi dömd till degradering och sex års färgelse, för modades det nu vara slut med blod:utgjutelserna, så myeket mer som general Concha, hvilker troddes vara gömd i Madrid, ej kunnat upptäckas. Före utbrottet i Madrid hade general Leor skrifvit till regenter ett bref, dateradt d. 7 Oåt. hvari han sade sig bandla på Maria Christinas befallning, och uppmanade Espartero att nedlägga sin post, emedan hin (Leox) påminde sig, att de varit vapenrbröder och han ville öså mycket som möjligt undvika att gjeta Spanskt blod. Emedan nu Maria Christiea är så svårt komprometterad i företaget ech aldrig kunnat helt och hållet förneka det, lärer regeringen hafva beslutat, att icke tills vidare utbetala hennes pension, förrän Cortes yttrat sig deröfver Ludvig Filip skall hafva skrifvit ett egenhändigt bref till Espartero, hvari han försäkrar om sin sympati för den nuvarande sakernas ordning och att han ej haft någen del i uppresniagen. En annan version omnämner väl icke något sådant bref, men väl en deperch från Hr Olozaga, hvilken konungen skall hatva gifvit icke all2nast ofrannämnde försäkran, utan älven förklarat sig färdig att bevisa Spanska regerizgen sin uppriktiga vänskap och, om hon så fordrade, förvisa Maria Christina från Frankrike, eller åtminstone flytta herne till någoa annan ort inom landet. Spanska angelägenketerna sägas nu komma att bli föremål för ex ny Europeisk kongress. Detta omtalas icke blott i Franska tidningarna wutan äfven i A4usgb. Alls. Zeitung, och saken torde således icke vara otrolig, semt virker änku mera styrka derigenom, alt mycken verksamhet i Paris råder hos de dervarande utländske diplomaterne, hvilka derjemte hafva täla sammanträden med Hr Guizot. Ett annat rykte om en väpnad inierveatioa i Spanien, mes hvari Ecgland vägrat au deltaga, vederiägges bestänadt al Moniteuren. I Cadix hafva aukteriteteraa tagit i beslag ex semma af en millien 200.060 franes, bestäm! att RENATE STANNAR EEK SA GATAN SEO SAEEEATET SASTNONEEER