Aftonbladet – 28 oktober 1841, sida 1

DOKTOR FRANCIA, DIKTATOR I PARAGUAY. (Ur er Engelsk tidning.) Denne märkvärdige man hvilar nu i grafven, på hvars brädd han vacklat under de sednaste trenne åren. Före honom efterträdde cheferne för de sydamerikanska republikerne, hvilka, under benämningen president, hade mer än konungamakt, hvarandra med kortare styrelsetid, än Lord Mayorn i London. Francia ver den förste, som egade förmågan att sätta sig fast i maktens besittning, och att bibehälia den emot alla andra män i staten. Såsom han sjelf uppgaf, var hans fader Fransman, men tros allmänt hafva varit en Portugis, som utflyttade först till Brasilien och: sedermera till Paraguay. Här gifte han sig med en Creolska, med hvilken han hade många barn. Jose Gaspar föddes 1758. Ban var ursprungligen ämnad för andliga ståndet, och hans uppfostran börjades vid en af klosterskolorne i Assumption. Derifrån kom han till universitetet i Cordova de Tucuman. Men som han icke hade någon håg för teologi, så lade han sig i stället på lagfarenhbet och blef juris-doktor med stort beröm. Han började derefter praktisera såsom jurist i Assumption, och fick stort beröm för sin rättskaffenhet. Han åtog sig aldrig någon orättvis sak, och tog alltid den fattiges och svages parli emot den rike och mäktige. Hans fasoner voro dock i allmänhet frånstötande och stolta, i synnerhet emot hans landsmän. Han sysselsatte sig oupphörligt med studier och skydde sällskapslifvet. Han var aldrig gift, bade inga umgängesvänner, såg med kallt förakt ned på alla, som emgåfvo honom, och vande sig på detta sätt småningom vid den yttre sträfhet och oböjlighet, som så starkt utmärkte honom under hans följande bana. Francia var grym, hjertlöst grym. Många är, innan han blef en offentlig man, kom han i en tvist med sin fader, hvari denne sednare dock säges hafva haft orätt. De talade sedermera icke vid hvarandra på många år. Slutligen lades fadren på sin dödsbädd, och önskade att försonas med sonen. Denne vägrade hårdnackadt att se honom. Kongressen i Paraguay valde Francia, jemte en viss Yegros, till den nya republikens öfverhufvud, under titeln af konsuler. Yegros var en nolla, och Francia den egentiige styresmannen. Han egnade