Aftonbladet – 23 oktober 1841, sida 3

P BIESAPIITNER läfven här förestår en temligen j HIADLL HURITA IUVUHATNV UTA MUVLUvIl,g IUI för modren vid solens nedgång dottren till dig. Dock ledsam ceremoni med modren följa nemligen brudsvenner och brud. tärnor, hvilka fråga dig, om du älskar din hustru Jom du vill göra henne lycklig? Modren vill börja I gråta, men du kan bedja henne låta det vara, och hon upphör genast; tillåter du åter att hon börjar så gråter hon en hel timma. Det beror, som sagdt är, helt och hållet på din vilja, och jag anmärker I bloti, att du icke behöfver betala henne något derför. Så snart alla dessa eeremonier äro slut, lemnar modren sin dotter en liten guldbroderad battistduk oeh hviskar henne något i örat; dottren rodnar, och du uppspärrar ögonen af förvåning, ty detta är nådig fruns hela utstyrsel. Du drager litet på munnen och tänker, att du följande morgon är tvurgen att sammankalla skräddare, skomakare, 0. 8. Vv. Men nu börjar den besvärliga rollen för dig. Om du äfven hade läst Balzacs fysiologi, så skulle det icke hjelpa dig till någonting; du kan vara den lärdaste, den skickligaste, den snillrikaste af alla menniskor, men om du feke känner det turkiska sätvet, så är du förlorad. I sanning, om du den första dagen börjar att umgås höfligt och med europeisk artighet med henne, så är du ruinerad. Hon skall under hela er sammanlefnad visa dig sura miner, hon skall förorsaka dig tusen onödiga kostnader; dina hushållsutgifter skola blifva två gånger större än bebof göres, och hennes oräkneliga slägtingars, vänners och grannars besök skola uttråka dig; på de stunder, då du ville njuta sammanlefnadens behag, skulle hon skrika dig i örat: Bakschisch! Bakschises (skänker), eller: Köp mig det här, köp mig det der. Med ett ord, du skall nödgas öfvergifva hus och hustru, binda en sten om din hals och dränka dig i Nilen, nemligen ifall du hör till den romantiska skolan. Ar du åter af annan halt, så kör du ut din fru efter fjorton dagars I sammanlefnad, och tänker för dig sjelf, att fisken icke var värd såsen. Så går det dig, då du är en nyläring. Men nu vilja vi se till, huru det går om du behandlar henne brutalt. Motsäger du henne då det ej bör ske, så skall hon fatta hat till dig; hon skall gråta, skall beklaga sig för sina föräldrar, kanske till och med bestjäla dig och rymma. Hvar vill du då söka henne i Kairo? För att undvika Scylla och Charybdis, måste du behandla henne på turkiskt sätt, d. v. s. hon miste vara sultaninna, men ock slafvinna, herrskarinna, men ock tjenarinna i ditt hus. Hon måste sörja för att ditt folk tjenar dig troget och ärligt, att middagen är färdig på bestämda tider, att frukten är mogen, vattnet friskt och allt godt och billigt. Då du från din morgonpromenad återvänder bem, så måste hon vänta dig på tröskeln med ett kopparfat i banden, hon måste tvätta dammet af dina fötter, stoppa och påtända din långa pipa, och när du äter, det vare sig frukost eller qvällsvard, måste hon stå framför dig med korslagda bänder, eller sitta vid dina fötter och bortjaga flugorna. Icke heller må hon någonsin våga äta i din närvaro, det vore en alltför stor förtrolighet, ty man äter endast i sällskap med sina gelikar. Himmelen bevare oss från att hon någonsin skulle tala utan att vara tillfrågad; om du tilläte det, så vore qvarnhjulets vatten för evighet påsläppt. Var höflig emot hennes föräldrar, men behandla dem nedlåtande, såsom herre! Skicka din fru i badet två eller tre gånger i veckan, — skicka henne äfven till hennes föräldrar; du har j ingenting att frukta, ty du har blott betalt hälften af brudpenningen. Med tiden kan du gifva henne en skänk; men låt henre tillika känna din stora godhet och ädelmod. Om hon sjelf vågar bedja dig om något, så se ond ut och tig, eller gå ut, — hon skall säkert icke våga göra det en gång till. — För henne om aftonen ut att spatsera, men alltid på turkiskt sätt, nemligen beslöjad. Visa henne icke för någon, icke en gång för hennes köttsliga broder. — Låt henne ieke med visshet veta din förmögenhets storlek, på det hon icke må veta hvar gränsen för hennes förhoppningar är. — Inlåt dig i synnerhet aldrig i några förklaringar, tala icke mycket, utan handla. Om du bär dig åt på det sättet, och frun är ung samt icke elak af raturen, så kan du föra ett honungssött lif, nemligen så länge det icke faller dig sjelf besvärligt. Har du då något ordningssinne, så kan du bestrida allt med ringa kostnad. Då du förut användt ett litet kapital på inköpet af din fru och en häst, så äro dina utgifter ungefär följande: 1:0 en sval, beqväm våning, möblerad på turkiskt sätt, invändigt belagd med marmor och med en fontän i midten; 2:o frun; 3:o en tjenande slafvinna; 4:0o en Sais (stalldräng); 5:o hästen; 6:0 enkla, men för dig och din fru passande kläder; 7:0 oförutsedda utgifter; allt detta sammanl!agdt kan kosta dig 1200 piaster (ungefär 440 Rår Bko) i månaden, då räntorna på det utlagda kapitalet deri äro inberäknade, ty i Kairo lefver man för det billigaste pris i verlden, ehuru man på ett hotell får betala 2 dukater för middag och rum. Du kommer likväl efter nyssnämnde beräkning att lefva helt och hållet på orientaliskt sätt; du sitter på divaner och mjuka soffor, sofver på divanen, äter med händerna, dricker! vatten och kaffe, men lefver för öfrigt ganska godt ! af delikata rätter, ty Nilen är den bäste trädgårds-; mästaren och Kairo är i öfverflöd försedt med all-l; ! l ing. En sak blott måste jag varna dig för, nem igen att du, om Sais skulle vara oärlig eller en dugling och frun icke bättre, icke har mycket penringar i ditt bus, icke mer än för veckans utgifter ! ir Rödigt, ty eljest kan hända, att du en morgon !! vaknar med knipningar i magen, blå och halfdöd, redrullad på marmorgolfvet, under plågor, förorsa-! ade af arsenik, spansk gröna, eller någon annan ä vanlig drogue. e ERE j S — ÖLJSYRANS ANVÄNDANDE TILL INSMÖRJNING F ULL. Afven här i landet har allmänheten åtninstone genom tidningarnes saluannonser haft t illfälle att göra bekantskap med en ny, i all-!s nänna hushållningen användbar produkt, kallad ljsyra, och i handelsspråket någon gårg stearin: Nja. Hvarifrån dess produktion förskrifver sig an inhemtas längre ned. men för dem sam ät! 5 i: t