Aftonbladet – 23 oktober 1841, sida 2

Esparteros proklamation skall meddelas i nästa nummer. Den är affattad i en ganska bestämd och kraftfull ton, och förkunnar lagarnes oväldiga, men stränga tillämpning emot upp: rorsmakarne. I Vittoria hade general Piqueiro förklarat sig för enkedrottningen, men i Saragossa hade et insurrektionsförsök, af general Borso de Carminati, misslyckats. Trupperne hade vägrat fören: sig med honom, hvarpå han måste flykta, mer blef gripen och kommer att ställas inför krigsrätt. En bror till general Cordova och Don Tri nidad Balboa skulle, jemte Borso, dömas af der krigsrätt, som satt i permanens i Madrid sedar händelserne den 7. En annan underrättelse sä: ger, att dessa 53:e militärchefer redan blifvi dömde; men inga exekutioner hade ännu eg! rum. Espartero väntades, i spetsen för 44,000 man till Vittoria den 40 eller 42 dennes, för at marchera emet insurgenterne. ODonnell hade gjort 3:e fruktlösa försök, att draga sig ur Pam pelonas citadell, der han nu hölls blockerad a de trupper, som förblifvit regeringen i Madric trogne. I St. Ander inskeppades flere bataljo ner, för att afgå till St. Sebastian. Ett spansk beväradt ångfartyg blockerade Bilbao. En rapport från Saragossa till provinsens ge neralkapten innehöll, att ett af de upprorisk gardesregementerne åter underkastat sig regerin gen i Madrid, och det utan blodsutgjutelse. Municipalitetet och Nationalgardet i Saragoss: hade uppmanat Espartero, att förfara kraftfull emot de upproriske, och icke sticka svärdet skidan, förrän han utrotat alla konstitutionen: fiender. FRANKRIKE. Ingenting egentligen nytt härifrån. Pariser bladen sysselsätta sig lförnämligast med händel serna 1 Spanien. Quenisset hade angifvit 8 af de personer, son bållas arresterade i anledning af hans mordför sök, för öfverenskommelse med honom, att skju ta på prinsarne, på samma gång som han. In struktionsförhören med Quenisset voro nära slu tade, men hans process inför Pärerne kom tro ligen ej att börja förrän i December.