Aftonbladet – 18 oktober 1841, sida 2

för lendttrupperne och sjöstyrkan hafva till JEngland afskickat protester emot kenventienen. Kapten Le Flewöng Senhouse, som kommenderade eskadern, föll af den ofantliga hettan och fatigerne i en feber, som slutade hans dagar. Det säges alt missnöje öfver konventionen slutligen gaf den fatala utgången åt hans sjukdom. Han förklarade flere gånger, att han hellre ville hafva stupat under Cantors vallar, än undertecknat en sådar kenvertion, som Elliot afslöt. Den Chinesicke öfverkommissariems rapport till Kejzaren om händelserne vid Canten är ett kuriöst dokument, som ytterligare bevisar, hvad som är allmänt kärdt, att de Chinesiske kbulletizerne äro de oförskämdast lögnaktige af alla bulletiner i verlden. Väl tillstår Yeshan, Kejsarens brorson, som afgifvit den, att Engelsmännen intogo fästena oeh att staden var i fara, samt att gatorna vore betäckta med menniskor, som under tårar och veklagan ropade på fred; men deremeot ges åt konventionen en sådan färg, sem om Engelsmännen anhållit derom, oeh vilkoren i densamma brederas ut på Chinesiskt sätt. Yiskan säger, alt han stod på vallen och frågade Engelsmännen hvad de ville? hvarpå de svarade, att de hade flere raillioner att fordra för utlefvereradt opium, och att de nu anzhöllo om en summa af 4. million, då de genast skulle draga sina trupper tillbaka. Något annat ville de icke. Yishan biföll då, att låta gifva dem 1 million, och narrade dem derigenom, säger han, att retirera bortom Bocca Tigris. Sedan detta var gjordt, heter det vidare, skola vi åter reparera fäöstningarne, och försöka att anfalla och utrota Engelsmännen. Man ser häraf huru Chineserne ämna hålla den punkten i konventionen, som förbjuder fästningarnes istindsättande förrän tvistigheterne blifvit bilagde. Rapporten slutas med följande: Eder minister vet med sig sjelf att han felat. Den 41 Juni skrifves från Canton, att hbandeln då åter var i gång. Flere Amerikanska skepp vid Whampoa intoge theladdningar, och de Bugelska fartygen förde sina varor i land. Endast 4 å 3 Engelsmän ech Armerikaner hade stanmat qvar i Canton; alla de andre hade begifvit sig derifrån. Kapten Eliiot hade dock låtit varra äfven dessa att lemna staden, emedan han ej ansåg dem der vara i säkerhet. — Just då bladet var färdigt alt läggas i pressen, anlände tysk post, medförande nyheter från Paris till den 8, från London till den 9, samt från Hamburg till der 49 demnes. Dess hufvudsakliga innehåll, för hvilket vi nu endast i största korthet hinna redogöra, är följande: I Paris fertforo ryktena om kabinettets modifikation, men något bestämdt var ännu ej afgjordt. Förslaget att upplösa deputerade kammaren, lärer vara öfvergilvet. Händelserna i Spanien sysselsatte allmänna uppmärksamheten, och det så mycket mer, som det temligen allmänt troddes, att Franska regeringen understödde ODonnells rörelser. Han skall i Pamplona verkligen hafva utropat drottsing Christina till regentinna. I Aspeitia skall en junta kafva bildat sig, dock troddes det, att man hyste mindre sympathi för Christina än för Don Carles. Den obehagliga sinnesstämningen ökad i Nederländerna; en censor i Königsberg afsatt, för det han varit för liberal; fortsättning af danska kungafamiljens Eriksgata; stera fester för den bekante liberale författaren Weicker i Kiel, och en kjeltemedig handling af en österrikisk matros vid en eldsvåda i Smyrna, äre de enda öfriga nyheterna från Europa. Från Amerika är underrättelse, att guvernören i Canada, Lord Sydenham, aflidit den 40 September; att militärbefälhafvaren Jackson hade öfvertagit hans embete, och att prinsen af Joinville anländt till New York. STOCKHOLM den 18 Okt.