Aftonbladet – 16 oktober 1841, sida 3

äfven om de äro så mustiga som iden Jerker i sitt utfall, och den lögnaktiga presten i sina Straussartiklar utöst om Hr L. J. Hjertas motiver, såsom att söka hos massan utrota all tro pi kristendomen, och all vördnad för vår heliga troslära, att söka tillfoga fäderneslandet tvänne de djupaste lönnmördaresår, som af en politisk brandstiftare och en religiös affälling kunna åstadkommas; att vilja bära en kränkande hand på konungamakt och treslära, att han är anarkiens förnämsta sakförare och organ, att vilja förtjena trettio silfverpeaningar genom utgifvande af boken Strauss och Evangelierna, i hvilkenr likväl icke ett enda religiöst ord kunnat citeras — allt detta i en enda artikel och mycket mera som icke har det ringaste sammanhasxg med Hr von Beskows affär. Hvad är det enkla framdragandet af det faktum hvarom här ofvan är frågan framställdt utan all passion, och på biets eget föranledande emet sådana tillmälen? (Slutet följer.) POETSCRIPTTA. Just då bladet skulle läggas i pressen, erhöllos tvenne Engelska poster, med tidningar från London af den 8 dennes. Parlamentet hade dagen förut blifvit proregeradt genom en kommission, med Lordkanslern i spetsen. Peel låter väl Drottningen i talet, som upplästes, på det lifligaste sympathisera med nöden och eländet bland folket i manufakturdistrikten, hvilken nöd icke förnekas; ren .de arma stackarne, som äro utan arbete och föda, få taga sig fram så godt de kunna, till dess Peel och hans kolleger efter 4 månader hunnit fundera ut botemedlien. Först i Februari kar bli fråga om bjelp för dem, som imedlertid, under den ministeriella betänketiden, icke kreverat. Från China hade vigtiga underrättelser ankommit. De fredliga aspekterna i Canton, som visat sig i handelns återställande emellan Chineserne och Engelsmännen, hade åter plötsligen försvunnit. Engelske befälhafvaren,som erfor, att stora rustningar förehades i Canton och deromkring, skickade några krigsskepp upp emot staden, för att rekognoscera, och lät äfven embarkera trupper, i händelse en landstigning skulle anses nödvändig. Chineserne började om natten d. 24 Maj att beskjuta de Engelska skeppen, hvarpå trupper landsattes, för att intaga staden. Då Chineserne sågo, att det blef allvar af, tappade de modet och kapitulerade. En öfverenskommelse afslöts, i följd hvaraf de Chinesiske trupperna skulle utrymma Canton och landet deromkring, på 60 Eng. mils afstånd. Engelsmänren, som vore i begrepp att med storm taga staden, samtyckte att göra halt och att icke besätta Canton, emot vilkor, att Chineserne inom en veckas förlopp erlade en summa af sex millioner Spanska piaster. Under det Engelske trupperna beredde sig att storma Canton hade pöbeln plundrat Engelska och Holländska faktorierna. För detta öfvervåld skulle serskildt skadestånd lemnas. Chineserne hade, emot vanligheten, uppfyllt allt, hvartill de utfäst sig, och Engelsmännen hade derpå dragit både trupper och skepp från Canton. Kapten Elliot, som ledt dessa företag och slutit konventionen, klandras mycket, för det han på detta sätt låtit Chineserne köpa sig fria från den hotande faran. Med ett sådant sätt att gå till väga, blir svårt att tvinga dem till fred. Sedan Commvdor Bremer nu återkommit till China från Caleutta, hoppades man på en expedition emot sjelfva Peking. I Norra Spanien har ett upprer utbrustit, rigtadt emet Esparteros myndighet, och till fördel för enkedrottning Christina. General ODonnell hade i spetsen för 9:ne bataljoner bemäktigat sig Pamplonas citadell. Några trupper, sena blifvit skickade emot homom, skola hafva gått öfver. Afven general Narvaez skall hafva höjt upprorsfanan.