Aftonbladet – 16 oktober 1841, sida 2

— att hem kanhända sjolf var dotter till herr ven Sterner. Några af bonom gerom framkastade yttriegar vederlade bon icke, ech Ludvig var numera öfvertygad om, att han verkligen hade den äran att stå inför sin blifvarde matmoder. Jag skattar mig oändligt lyeklig, började kan slutligen med en djup bugnming, att för min nådiga bögtärade matmoders fötter våga framstamma min hyllning.p . Den beslöjade besvarade denna komplimang msdå en nick på hufvudet. . Vigade jag i all underdånigket begära, att till tecken af mir tillgifvenbet irycka en kyss på min blifvande matmoders lena hand? fortfor Ludvig. Tigande framräckte frumtimret sin hand uuder slöjan och lät den artige betjenten trycka em kyss på den fina, hvita glace-handsken. Tack, min rådiga och högvälborna matmor, sade Ludvig, bugande sig ännu djupare för den beslöjade. Skulle ni förtörnas på mig, om jag ännu vågade anropa er Om en annan gunst? aftag blott för en minut denna slöja, som afumdsjukt höljer ert sköna anlete; låt blott en solstråle från edra ögon falla på mig ovärdige — att jag må förbereda min berre om sin lycka. Rätt gerna, skrattade damen och upplyfte sin slöja. Ludvig kastade blott en enda blick på hennes ansigte; högt skrikande ilade han, så fort som möjligt, ur trädgården. Ett grinande kolsvart ansigte, två brinnande ögon, ett par stora, tjocka och utstående läppar, inom hvilka tvenne rader glänsande hvita tänder skimrade; detta var för mycket öfver Ludvigs förväntan. Han hade visserligen icke hoppats att få se något madonna-ansigte, men en morinna, så vanskaplig. öfverträffade hans vildaste föreställning. Ack, min stackars herre! med den Amerikanska trollungen har det allt sin beskäftiga verklighet.