Aftonbladet – 15 oktober 1841, sida 3

fortfarande i ett lagbundet oeh konstitutionel samhällsskick, att man icke ärnar besvära läsa ren med ett upprepande, till öfverflöd af det redan i detta ämne sagda. Man vill endast gifvs dem, som kunna komma i det olyckliga predikament att behöfva anlita dem, en måbända behöflig underrättelse. De sägas väl döma efter lag men likväl icke endast efter den för litet hvar bekanta allmänna lagen, utan hafva dessutom sina särskilda privilegier och instruktioner, hvilka hvar och en icke känner. Så t. ex. hörer del till Krigs-Hof-Rättens enskilda företräden framför alla andra domstolar i riket, att dess sessioner illustreras af en hedersvakt af 6 eller 8 man och er underofficer, som intar förstugan. Denna besvärar imedlertid icke parterne, ty den synes sjelf ganska besvärad af sitt uppdrag och fördrifver de ledsamma timmarna med att be skedligt taga sig en lur under sessionen. Huruvida den deri följer någet exempel inifrån salen är icke bekant. Af större betydenhet för rättsökande är Borg-Rätternas privilegier, som finnas i hofartiklarna. Den nedra Borg-Rätten skall väl anses svara mot Underdomstol, Kämnerseller Härads-Rätt och den öfra mot Hof-Rätt. Den som således vill vädja mot den förras dom och på åttonde dagen infinna sig, för att erlägga vadet, kan imedlertid bli illa narrad, om han icke känner hofartiklarna; ty i vadebeviset finner han ett litet tllägg: att tillstånd till vadets fullföljande bör sökas inom åtta dagar efter domens datum hos H. E. Herr Giefven och Riksmarskalken. Möjligtvis kan dagen härtill just nu vara försuten och han således beröfvad tillfället att söka ändring i det emot honom fallna utslaget. Men äfven om tiden ännu är öppen, förtjenar sjelfva saken verkligen en allvarsam betraktelse. Icke nog, att lagen ej känner dessa många privilegierade domstolar, det finnes äfven en auktoritet, som genom sitt vete kan hämma lagens gång och afskära den väg, hon öppnat för rättsökande att göra sin talan gällande. Man säger väl, att den ifrågavarande tillåtelsen icke gerna nekas, i fall frågan icke har oskäl emot sig; men den kan likväl nekas, och detta är tillräckligt, helst när man kommer ihåg, att innehafvaren af denna arbiträra makt i dag är en human och vältänkande man, men i. morgoa möjligtvis kan vara en med alldeles motsatta egenskaper; att han icke blott är en amovibel embetsman, utan, lik hvar och en vid konungens hof anställd, icke är i statens, utan i konungens tjenst och af honom kan helt och hållet efter behag tilloch afsättas; att han icke förstår lagen, åtminstone allleles icke är ex officio skyldig att förstå den, och att hans beslut följaktligen helt och hållet beror på antingen hans godtfinnande eller den föreställning om saken han erhåller af sin sekreterare. Man vill icke alls nämna den ytterligare kostnad och tidspillan, som denna omväg medör. — Det måste erkännas, att rättvisan hos oss verkligen ofta nog beror af ett ungefär. EES TETROR