Aftonbladet – 13 oktober 1841, sida 2

na i de grundsatser, som skola tjena det blifvande samhället till grundval. Vi söka att ur det förflutna, och i synnerhet ur historien om vår revolution, framställa och rekommendera till efterföljd åt alla de män, som vaka gemensamt med oss, de händelser, som voro gynnande för folkets sak; att ingifva dem kärlek för de dygdiga och förakt för de usle männen i nämnde epok. Hvad det närvarande angår, så uppmana vi eder till hat emot allt bestående; vi råda eder, att hålla eder aflägsnade ifrån dessa föregifna demokrater, som endast visa en politisk reform, utan att tänka på att förändra samhällets väsen. — 1 denna anda hafva vi sedan länge handlat. Erfarenheten har bevittnat klokheten i vår organisation. Midt under alla skakningar bafva vi stått fasta, och förblifvit okända. Den emot oss fientligt sinnade makten har aldrig kommit åt oss. Fraragången har krönt vår ståndaktighet, och våra läror om egendomens gemensamhet, hvilkas ende och förste förkunnare vi äro, hafva nu bemäktigat sig verlden., Rommunisterne hafva, utom denna trosbekän-nelse, äfven uppkastat en fullständigt utarbetad plan, i hvilken alla de åtgärder finnas utvecklade, som skola vidtagas i händelse det lyckades, att omstörta de nu bestående förhållanderne. Pariser-komitn har nemligen till det i London varande Fransyska demokratiska sällskapet, hvars ledamöter till större delen bestå af politiska flyktingar, adresserat en serie af frågor, hvilka hafva afseende på ett praktiskt förverkligande i framtiden af kommunisternes grundsatser. Svaren på dessa frågor kasta mycket ljus öfver kommunisternes sträfvanden. Frågan: Huruvida bör organisationen af arbetet och de arbetandes organisation i allmänhet vara? Besvaras från London på följande sätt: Vi äro framför allt af den tankan, att styrelsen (naturligtvis den nya republikanska styrelsen) bör till nationens fördel göra sig till förste fabrikant, till högste ledaren för all industri; att den bör hafva en enda kassa för alla industri-grenar; att hon måste upprätta stora magasiner, der landets samtliga fabrikater deponeras och försäljas. För att så mycket fullständigare och hastigare förskaffa arbetarne det välstånd, som de äro berättigade att förvänta af revolutionen, måste national-verkstäder upprättas, i hvilka arbetarne dagligen finna sysselsättning under en lämplig tid, t. ex. 8 timmar. I samma hus måste arbetarne, utom den ersättning i penningar de erhålla för sitt arbete, herbergeras och födas, både de och deras familjer.s — För de åkerbrukande klasserne föreslås en lika inrättning. Hvilka böra blifva den previsoriska regeringens första handlingar? Under den första tiden efter insurrektionen kommer folket att befinna sig på gatorna, utan arbete och utan bröd. Handeln blir tillintetgjord, eller åtminstone hämmad. Många rika, alla adliga och de förnämsta embetsmännen skola söka sin räddning i flykten; de mest fanatiske bland dem skola dock utan tvifvel stanna qvar i Frankrike, för att, om möjligt, göra en kontra-revolution. AÅregiriga intriganter, och dessa äro mest att frukta, emedan de antaga alla förklädningar, skola försöka att komma till välde, och att till sin fördel använda insurrektionens första resultater, de främmande regeringarne skola rusta sig till krig emot oss.a 0. S. V. Med denna sakernas ställning för ögonen äro vi af den tankan, att regeringen först måste aflåta en proklamation til! folket, hvari hon förklarar, att hon tager orden: Jemnlikhet, broderskap, frihet! till sitt valspråk; att hon förpligtar sig att uppbjuda allt, för att sätta folket i tillfälle att ernå det välstånd, som blir en följd af dessa grundsatsers användande. Derpå måste regeringen besluta monarkiens afskaffande och proklamera republiken; hon miste vidare dekretera, att hvarje menmniska har en rättighet till existens, och hon måste vidtaga de åtgärder, soma äro nödiga för att trygga densamma. Ett förbud för ögonblicket emot utförsel af spanmål måste vara den första af dessa åtgärder. Regeringenr måste anbefalla afskaffandet af komsumtionsafgifter på de artiklar, som folket behöfver för sim föda, och bestämma ett maximi-pris för dessa artiklar. Hon måste, i fall nödvändigheten så skulle kräflva, förklara fäderneslardet vara i fara, hvarpå hvar och en, som är i stånd att bära vapen, blir soldat. Armåeen och natienalgardet måste erhålla en ny organisation., Hvilken hållning bör republiken antaga emet de främmande regeringarne? Republiken miste ofördröjligen förklara konungarne krig, förvisa deras ministrar från bufvudstaden, adressera ett kraftfullt manifest till alla folkslag, hvari hon förklarar dem, att hennes fasta beslut är att underkasta sig alla uppoffringar, för att arbeta på TT ams rrrneERe jag fann nu att silfret var på sitt ställe. Behöfver jag förklara för er denna hemlighet? Drifven af den nödvändighet, hvari han befamn sig att anskaffa bvad