Aftonbladet – 9 oktober 1841, sida 1

UTRIKES. OM DET FRANSYSKA SAMHÄLLET, I ANLEDNING AF MORDFÖRSÖKET PÅ HERTIGEN AF AUMALE. Det sista ohyggliga mordförsöket i Paris på den unga prinsen al Aumale har gifvit såväl de Engelska som Fransyska tidningarna ämne till talrika betraktelser, hvilka äro i hög grad intressanta att följa, så tillvida som de gå ut på att uti Quessinets förtviflade företag se endast ett utbrott af något allmännare sjukdomstillstånd inom de lägre sociala klasserna uti Frankrike och att undersöka hvaruti detta sjukdomtillstånd egentligen består. Ty med den ifver och skärpsinnighet, som vår tid använder att ifrån verkningarne leta sig till deras orsaker, är det naturligt att de olika politiska partiernas erganer älven ifrån detta faktum leda sig till omdömer om de särskilda seciala theorierna och deras följder i tillämpningen på det praktiska lifvet. Vi tro derföre, att vi icke för ögomrmblicket kunna erbjuda läsaren något intressantare ämne än att få jemföra flera af dessa opinionsyttringar på ett ställe, och vi meddela här nedan några sådana från olika kåll. Det första man här har att iakttaga är, att de engelska-tidningarne ieke uraktlåtit tilffället att sätta samhällstilståndet i England uti en vida ljusare dager än fransmännens, hvilket likväl sedermera, som läsaren får se, temaligen allvarsamt besvaras af om franmsysk tidning. The Times söker orsaken helt och hållet i bristen på rådande, yttre aktring för religioner ech den upplösning som derigenom, enligt denna tidnings påstående har skett uti samshällsbanden, och Morning ChroRiole finner att ett mordförsök på en ung prims i det ögonbliek då khan, eskyldig till någom slags förolämpning emet vare sig individer eller partier, återvänder i sin mers armar, är om vidunderlighet, med hvilken knappt 1792 års villfareksor kuama jemföras. I det fransyska samhällets innersta lefver, yttrar denna tidning, ett dåligt element, som af den ringaste politiska rörelse sättes i jäsning och kokar öfver. Det är, föremål för raedömkan, men ieke för öfverraskning, em Engelska arbetare komme att, drifne af hungerns qval, söka ett botemedel för sina materiella lidanden i nya politiska eller soeiala ideer; mean de fransyska arbetarre lida ingen hurger; de hafva i anseende på arbete, lön eller kost, iatet att klaga; deras onda är af moralisk natur. Religion kafva de ieke; det fattas väl icke i de lägsta klasserna merniskor som med glädje skulle emottaga förståndiga religionslärare; men olyckligtvis hafva skenheliga skrymtare och charlataner begagnat sig af denna riktning, ech genom deras absurda predikningar och dylika uppförande gick en skörd förlorad, som, inberzad af ärliga och verkligt fromma händer, Kumnat utfalla till allmän välsigaelse. Sedermera felas det der fransyska arbetaren hvad som utgör ett bikang till religioner, nemal. ett familjelif. Det gifves en talrik klass qvinnor i Paris, som ieke kunna kållas ceffentligs,, men likväl göra äktenskapets band öfverflödigt, och bristen på helgd ee oupplösligbet i en sådan förbiadelse gifver arbetaren blott ett öfvergående eller tillfälligt hem, soma han lätt a ar FVene I FS MANS d Må DR RR RATTEN MR PIN BRO RR a