Aftonbladet – 5 oktober 1841, sida 2

ätteligen kunde hota beståndet af den nuvarande Mexikanska regeringsformen med de största faror. Då Mexiko 1834 försökte, att åter eröfra Texas, voro ännu samtlige Mexikanska provinserna förenade, och all makt ännu verksammare koncentrerad än detta någonsin sedermera varit fallet. Men för närvarande, då flera provinser äro i öppet uppror, och krigsmakten förströdd på olika punkter, vore det nästan vanvett att antaga, att Mexiko åter skulle kunna våga alt företaga ett krig emot Texas, då detta ednare landets krigsmakt och hjelpkällor väl äro 40 gånger större, än under det första kriget, hvilket slöts med en i proportion så ringa förlust för Texanerne. Om Mexiko nu ville företaga ett infall, så skulle det förråda en till vansinne gränsande grad af obetänksamhet. Texas har numera en marin, hvars flagga visar sig öfverallt i Mexikanska vikep, och Mexikanska regeringen vågar icke låta ett enda beväradt skepp utlöpa. I fall af behof, kunde Texas lätt uppställa en armåe af 20,000 man, er krigsmakt. som; understödd af vår marin, kunde framtränga långt på andra sidan om Rio Grande, och möjligtvis störta hela Mexikanska herraväldet. Men Texas föredrager, att i lugn njuta hvad det redan vunnit, i stället för att tänka på eröfringar. Derjemte söker regeringen, som hyllar en vis och liberal politik, att utvidga handelsförbindelserna med andra länder, och att inom landet utbreda fredens välsignelser. Lagarne verkställas med en sådan skyndsamhet och kraft, att personer och egendom äro fullkomligt tryggade, och den lagskipning, som här eger rum, skulle till och med göra heder åt de äldre staterna i Nordamerikanska unionen. Republikens embetsmän, som befordra medbergarnes, företag och bästa, visa genom sitt förhållande tydligt, att de äro lifvade af den ödfvertygelsen, att menniskornas närinzgsflit och politiska rättskaffenshet utgöra de väsentliga elementerna till en fri nations lycka och välgång. Den som någonsin betviflat, att regeringen i Texas skulle äga bestånd, bar aldrig känt den verkliga karakteren hos invånarne i denna stat. Det är tillräekligt att veta, att flertalet af statsborgarne äro Anglo-amerikaner, för att vara säker på, att deras borgerliga och politiska inrättningar skola äga bestånd och varaktighet. En Grekisk filosof, som tillfrågades hvad som vunnes genom filosofiens studium, svarade: Om man afskaffat alla lagar, så skulle dock filosofiens grundsatser föranleda menniskorna att handla så, som om lagarna funnos och ägde kraft., På samma sätt förhåller det sig med Nordamerikanarne. Uppfostran har så vant dem vid beståndet af samhällsinrättningar, at! så snart en koloni af dem bildat sig, ett syj stem af gemensamma rättigheter genast uppspirar med denna koloni, och vana drifver dem att handla så, som om de redan stodo under lagar. Så var förhållandet med folket i Texas under revo!utionen; ty under det fullständig laglöshet var för hand (de Mexikanske lagarne voro nemligen icke mera i kraft, och de Texanske ännu ej stiftade) rättade det sig helt och hillet efter sitt hemlands lagar. Detta factum är väl eg ynadt att bibringa de tvifvelsjuke den öfvertygelssen, alt Texas politiska system hvilar på fas: grund.n i Ytterligare underrättelser från Texas inne: :bålla, att domaren Webb på en Texansk krigs iskonert afgått till Vera Cruz, för att derifrån :ibegifva sig till Mexikanska hufvudstaden, i ändamål att underhandla och afsluta en definiti Hred emellan Texas och Mexiko. Både Engel iske och Franmsyske ministrarne i Mexiko, hvil ikas respektive regeringar redan erkänt Texa: Isjelfstärdighet och afslutat handelstraktater mec jden nya republiken, påräknades skola under. stödja Webbs negociationer. — Vid den nyli igen företagna gränsregleringen emellan Texas foch Förenta Staterna hade en landsträcka a 400 Engelska mi!s längd och 60 å 80 mils bredd hvilken ansetts utgöra en del af Förenta Stater. ånas gebit, befunnits i sjelfva verket tillhör: ; Texas, i enlighet med den gränslinea, som itraktaterna emellan de båda staterna blifvit beaa Detta land hade genast blifvit uppmätt genom autoriteternes i Texas försorg, och såldes nu till 4 !, piaster per acre. — I Mexikanska staten Santa F synes råda ett starkt tbegär till förening med Texas, och en uppma:ining från det partiet, som vill skilsmessa frår sMexiko, hade skett till styrelsen i Texas, at! funderstödja denna plan genom utrustandet a den expedition. En sådan expedition utrustade också verkligen. Man har i allmänhet trott, att klimatet Texas skulle vara serdeles hett och ohelsosam för Europeer. En Tysk, som tillbragt en längr åtid i Texas, och för närvarande utgifver en Tys! tidning i Philadelphia, försäkrar att detta en ar MJ 4 Fe. mr. KM