Aftonbladet – 2 oktober 1841, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. PIANOFORTE UTAN STRANGAR. Uti tidningarnes annonsafdelningar har allmänheten redan läst notisen om ett hos Kommerskollegium uttaget patent å ett nytt musikaliskt instrument, kalladt pianoforte sans cordes, hvars uppfinnare är stadskassören och orgelnisten i Strömstad, Hr Bäckström. Detta instrument uppgilfves komma att till sina egenskaper i afseende på Jjud och ton alldeles likna vanliga fortepianos af bästa sorten, men med den märkliga åtskilnaden, att i stället för strängar begagnas ett slags stålpjeser, formade ungefär såsom stämgafflar, som skola ega det företrädet att aldrig behöfva omstämmas. Sedan Hr Bäckström gjorde sin första ansökning härom, har han i; en ytterligare till Kommerskollegium ingifven skrift gjort en närmare och ganska intressant beskrifning på detta nya slag af pianos; och då detta instrument nu mera är en nödvändig möbeli hvarje förmögnare hus, hafva vi trott, att ett utdrag af de delar af denna skrift, som ej gå för långt in i det tekniska, skall roa våra läsare i allmänhet, men alla musikvänner och pianister isynnerhet. 4:0 Klaviatur, mekanik; resonansbotten och touche, blifva, säger Hr Bäckström i denna skrift, med få undantag, i form, alldeles lika med samma delar i de bästa nu för tiden: brukliga fortepianos med strängar; och kunna, beträffande mekaniken, serskildt, äfvensom formen till det yttre, på samma sätt och efter omständigheterna varieras. Detta allt, i ansökningen utmärkt med benämningen: Klaveranslag, äro inom instrumentmakeriet väl kända saker, som således blott i förbigående ansetts behöfva nämnas 2:o Med detta klaver-anslag såsom remedium, bisak, skola nu försättas i svängning, likasom i vanliga fortepianos, strängarne, här åter, de i ansökningen nämnda gaffelformiga, elastiska metallkroppar (hvarom närmare beskrifning nedanföre, af hvilka kunna vinnas till och med regelbundnare, mera uthållande och mindre aliqvot-bemängda toner. än af metallsträngen; men hvilkas fasthet och heskaffenhet i öfrigt skänker den äsyftade vida större fördelen, nemligen att den svängningsgrad eller ton, som åt en sådan kropp en gång bifvit gifven, aldrig kan förändras, enär den beror af kroppens egendomliga tyngd och elasticite, och ej af något yttre vilkor, såsom t. ex. metallsträngen, hvilken måste spännas, d. ä. fråntvingas sina egna och påtvingas en vida gröfre kropps rörelser, hvilka, just för tvångets skull, aldrig kunna fortfara på det varaktiga och konseqventa sätt, som naturen sjelf blott utvecklat. 3:0 Det är allmänt bekant, att hvarje ljud icke är något annat än en uppväckt viss dallring i det osynliga. element, omkring och uti allting, som benämnes luft, emottagen af örats organer och föreställningen, i form af ljud. Alla solida kroppar uppväcka denna dallring i luften, när på dem appliceras ett slag, hvarigenom de komma i någon rörelse (vibratio). Om nu en kropp är af beskaffenhet att röra sig fullkomligt likformigt, så blir ock dallringen likformig, och: intrycket deraf på örat gifver, i föreställningen, en bestämd ton. Denna bestämda ton är högre eller djupare, alltefter som