ett par andre af de missdådare, som skjutit på Ludvig Filip, hållits fängslade. Papard skall visa mycken kallblodighet. Enligt en telegraf-depeche från Clermont, intagen i de officiella bladen, hade auloriteterne åter blifvit fallkomligt mästare af staden. Deremot stodo invånarne i flere af byarne i grannskapet ännu under vapen, och man väntade förstärkningar af trupper, för att fullständigt qväfva insurrektionen. Den 42 hade en sammanskockad folkhop i sjelfva staden bemäktigat sig märens hus, sönderslagit och uppbrännt möblerna, och var just i begrepp att rifva ned och bränna upp huset, då trupper ankommo och arresterade 8 af orostiftarne. På börsen i Paris gick det ryktet, som fann allmän tro och uppjagade fonderna, att Hertigen af Bordeaux aflidit. (Direkta bref från Wien af d. 42 nämna dock ingenting härom.) STORBRITANNIEN. Flere af ministrarne och ledamöterne i den högre förvaltningen hade redan blifvit åter iavalda i Underhuset, såsom Peel, Graham, Stanley, Follett. Graham hade bållit ett långt tal till valmännen i Dorchester, hvaraf det märkligaste var, att han i afseende på spannmilslagarne yttrade, att en fix lull vore en omöjlighet. För öfrigt lofvade han naturligtvis allt godt af Tories, regemente. BELGIEN. Enligt uppgift i Moniteur Parisien röra de emellan Frankrike och Belgien öpprade underhandlingar om en handelstraktat, å ena sidan nedsättning af införseltullen i Frankrike på jern, kläden, bomullsvaror och olja från Belgien, och å den andra sidan lättad införsel af Franska viner och bränviner i Belgien, samt förbud emoi eftertryck, hvaröfver Franska bokhandeln sedan lång tid tillbaka klagar. ORIENTEN. Tillståndet i Syrien beskrifves, i underrättelser derifrån, såsom högst bedröfligt. Jäsningen der är så stark, att en för Porten olycklig katastrof nödvändigt måste inträffa, så vida icke en radikal förändring af dervarande civiloch militär-förvaltning snart vidtages. Bergsboerne bekriga hvarandra, på vägarne svärma röfvare, och både den kristna och mahomedanska befolkningen är illa stämd mot Porten. Skatterna ingå icke, stor penningebrist råder och handeln har afstannat. De fleste Europeiske officerare, som i Turkisk tjenst bivistade fältåget i Syrien, befunno sig nu i Konstantinopel. Enligt deras utsago hade de Turkiske trupperne i Syrien, äfvensom de civile embetsmännen, endast erhållit tvänne månaders aflöning, och hade således att fordra för 6.å 8 månader. Alla kassor i Syrien voro toma, ty inga penningar ankommo från Konstantinopel, och i flere distrikter inflöto icke alls några skatter. sYDAMERIKA. Från Bogota berättas under d. 25 Juni, att regeringen, som hade 6500 man trupper till sin disposition, haft framgångar emot insurgenterne. En af deras chefer, Cordova, hade blifvit tillfångatagen och provinserne Buenaventura och Cunea hade underkastat sig.