Aftonbladet – 21 september 1841, sida 3

utbrusto i ett dundrande bifall. Samma entusiasm fortfor under alla tio representationerna. Blommor och kransar, som, bland lagrarna, äfven innehöll briljantringar, förvandlade teatern till en trädgård Ire gånger måste Sylfiden upprepas; derefter dan: sade hona i la Tarantel!a och Cachuchan samt ändtligen i Le dieu et la Bayadere, som hon valt ti! sin recett, och hvilken skall hafva inbragt henne 6000 piaster. Hon hade med sig en dansör, Hi Sylvain, och en dansös, fru Araline, som erhölla serskilda arfvoden. Sedan detta engagement var slut, uppträdde hon på tåatre dOrlcans i ännu tio representationer mot samma: vilkor, dansade der om möjligt, med ännu större framgång och har, som det påstås, härifrån medfört tillsammans 25,000 pia: ster. De svärmande Creolerne beslöto att gifva henne en afskeds-serenad. Detta syntes likväl vare alt drifva entusiasmen något för långt, då en dylik ära hittills endast vederfarits sådana personer, som gjort sig förtjenta af nationen. Nu funnos imed: lertid några invånare, litet nyktrare än de Franske Creolerne, och som i tysthet förargade sig öfver, at en dansös sammanskrapade så ofantliga summor : Amerika. Patrioterne förenade sig med dem, fö) att genom ett charivari afbryta serenaden. Knapp ljödo de första tonerna deraf genom nattens tystnad förr än man hörde ropet: Elden är lös! Strax derpå for en spruta midtigenom de sjungandes oct spelandes massa; den mängd kleckor, hvarmed vår sprutor äro försedda, gjorde ett sataniskt larm, som ackompasgnerades med en otalig mängd koppar kittlar och stekpannor, så att entusiasterne, behöri gen afkylda och halft döfva, måste återvända hen och låta den gudomliga afresa i all tysthet.