Aftonbladet – 27 augusti 1841, sida 2

FETA LAESADEENEA Ett ord i anledning af polemiken om det påhörjade tryckfrihetsmålet emot ett religiöst arbete. ) Den som läst Svenska Biets tvenne artiklar: Seqvestern af Straussiska boken, skall otvifvelaktigt hålla detsamma räkning för den klarhet, hvarmed principfrågan i denna bok blifvit lagd i dagen. Med hänsigt till denna är, utgången oafsedd, saken redan i och för sig så vigtig, att det, ehuru icke i Biets egen mening, må medgifvas, att af densamma beror ulif eter död i kyrkligt hänseende för Sverige Allt lif i andan, och dertill bör det ehristligt kyrkliga helt företrädesvis räknas, förutsätter nemligen alltid förvissning. Men skole vi komma till en fast oeh lefvande förvissning och enligt 4 Petr. 3: 45 vara redo att svara hvar och en, som begär skäl till det hopp, som i oss är, kan detta naturligtvis aldrig ske utan pröfning. Derföre uppträdde ock Ehristendomen straxt ifrån början med den uppmaningen till hvar och en, att de måtte pröfva hvad bäst är, Phil. 4: 418; på det de måtte tillväxa i kunskap och allt förstånd; och på ett annat ställe förmanade densamme store apostelen, att pröfva allt oeh behålla det goda, 4 TFhess. 5: 24. Allt hvad som hämmar och förhindrar denna pröfning, kan derföre aldrig annat än förqväfva allt kyrkligt lif och alstra död. Så tillvida har Biförfattaren rätt, att frågan är vital. Derföre uppträdde ock Ehristus aldrahäftigast emot sin tids skriftlärda, på det att på samma gång som han bestraffade deras egenmyndiga stadgar och blinda fasthängig) Denna uppsats blef i går till Red. insänd, sedan den i gårdagsbladet förekommande artikeln redan var uppsatt; men förtjenar i alla fall att behjertas, då den betraktar frågan från en ny sida.