syntes der utgjuta sig bakom dimmorna, men efter en kort stund var hela himmelen klar. RR ——— — Det är bekant, att efter den i anslagsväg så medgörliga 1823—30 årens riksdag, regeringen trodde sig icke vidare behöfva iakttaga de former äldre Statsregleringar antagit, eller misströsta om blifvande Ständers slösaktiga benägenhet; samt att i detta hopp Gardesregementernas personella stater år 4834 uppsattes, ungefär med följande belopp: Lifgardets till häst, från 358,500 Rdr till 70,660 ); Svea Lifgardets, från 835,070 till 99,100, och Andra Lifgardets från 83,080 till 96,590. Riksdagen 4834 blef likväl icke lika frikostig, som den förra och den öfver Riksstaten utbetalta Interimsstaten till Gardesregementerna föranledde Rikets Ständer att yrka denna sednare stats upphörande och Gardesregementernas aflönande efter fastställd stat. Det är äfven kändt, att Rikets Ständers bestut icke respekterades; att under alla åren omkring 48,000 Rdr mera än hvad Rikets Ständer ansogit till Gardesregementerna utgått; och att i anledning deraf så väl fråga vid Riksrätt är anhänvig om rådgifvarnes ansvarighet, som äfven hemställan af Rikets Ständer är gjord, angående Gordesregementernas förminskande och organiserande, till minskning i kostnaderna. Ena Kommitte nedsattes för att föreslå en reglering af Gardesregementernas aflöning. Denna kommitte ansåg någon minskning icke kunna äga rum, hvarken utiregementernas nummerstyrka eller befälets personal, (oaktadi Rikets Ständers SiatsUtskott temligen påtaghgt antydt, huru en ganska betydlig besparing för Lifgardet kunde vinnas genom organisation på ett regemente af 3 bataljoner, i stället för tvänne regementer med det oerhörda antalet af ända till 4 majorer på hvardera, samt Hästgardeis nedsättning till 4 squadroner o. s. v.) och lärer hafva inbillat sig, att den skulle göra Stockholms musikälskande publik ett svårt streck och uppstämma opinionen emot Rikets Ständers besparings-anda, derigenom, att den föreslog ingenting mindre, än regementsmusikens afskaffande, idel trummor och hornpblåsning för fotregementerna, samt ett halft tjog trumpetares indragning för Hästgardet, m. m. Regeringen hörde Krigskollegium och Statskontoret öfver kommitterades förslag, och dessa embetsverk afgåfvo i sistl. Mars månad sitt utlåtande. Deruti hafva de visat, att i kommitterades förslag äfven beräknats besparingar i årliga anslagen för beklädnad, musikalier samt remtyg och utredningspersedilar, uppgående till omkring hälften af hela bristsumman, eller ungefär 9,260 Rdr; att en sådan öfverflyttning af anslag för materialen till aflöningsstaterna, om ock hittills icke utan exempel, likväl strider emot Rikets Ständers vid sista riksdag gjorda vilkor vid axslagen, samt nu vore så mycket betänkligare, som Rikets Ständer nedsatt materialens anslag ifrån 696,000 Rdr till 666,666: 32, hvarföre besparingar, heldre än framtida ständiga utgifter, borde afses; att kommitterade, oaktadt de yttrat, att minskning i nummerstyrkan icke kunde påräknas, likväl sjelfve föreslagit en sådan, såväl vid Hästgardet, som vid fot-gardesregementerna till hornblåsare; att kommitterade icke uppfyllt Kgl. M:ts befallning, att visa de olägenheter och förluster, en återgång till gamla staterna före år 1831 kunde medföra; och att Staten alideles ej kan åtaga sig ersätta, hvad befälet vid regementerna hittills utgifvit till musiken, hvilket utgör vid Svea Lifgarde 2 247 Rdr 48 sk. och vid Andra Lifgardet 4,430 Rdr. De erinra, att Konungen år 48536 förklarat, att intet binder möter ) Hästkostnaden för detta regemente beräknas till omkring 358,000 Rdr; men äfven denna betydliga summa har ej varit tillräcklig; utan har ena årets brist måst ersättas af följande årets anslag, enligt Kongl. Brefvet den 49 Okt. 4859 och 7 Juli 4844. EON TAS SONET ESDP RR SNES 7 RSRER