Aftonbladet – 24 augusti 1841, sida 1

qvinnorna i Exeterhall med en skicklig retorik öfver negrernas slafveri, negrerna, som åtminstone arbeta under den fria himmelen, icke i fabrikssalarnas kloakluft, tänk en gång allvarsamt på förbättring af de hvita slafvarnes tillstånd i eget land. Uppgiften, vi veta det, måste vara svår; men många svåra saker låta likväl göra sig. Så mycket är imedlertid säkert, att fabriksarbetarnes förhållande till fabriksherrarne måste blifva annorlunda, och uti Robert Owens socialistiska idter I gger mycket sanning, månget frö för framtiden. ARTER. 2 SLETITE ECE AUF UV RENT avIiltlae j HÖGSTA DOMSTOLENS UTLATANDEN UTI DE ViD FÖRRA RIKSDAGEN FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR I ALLMÄNNA LAGEN. Rikets Ständers skrifvelse angående borttagande af den i 25 Kap. 7, 41 och 46 SS Rättegångsbalken stadgade summa appellabilis. Hos Rikets Ständer hade under öfvervägande förekommit rättsgrunden för de i 25 Kap. 7, 414 och 16 S85 Rättegångsbalken, äfvensom i utfärdade särskilte resolutioner upptagne stadganden, hvarigenom bestämmes, att vad ej må äga rum emot vissa underrätters beslut i tvistemål af ringare betydenhet; och som Rikets Ständer dervid funnit: att i allmänhet ej må antagas, det ett domslut måste blifva mera ofelbart, i sak af lägre penningevärde, än der det omtvistade uppgår till högre belopp, och följakteligen den inskränkning i rättigheten att söka högre Rätt, hvilken grundar sig å beloppet å hvad som omtvistas, ej kan äga rum på bekostnad af rättvisa; samt att, beträffande det med ifrågavarande lagstadgande afsedde ändamål, att ÖfverRätts verksamhet må varda inskränkt till behandlingen af endast vigtiga mål, i betraktande måste tagas, att hvad för en rik man är, i afseende på penningevärdet, en obetydlighet, kan för den fattiga vara en välfärdssak och alltså i sjelfva verket al stor vigt; samt att det med berörde stadganden jemväl åsyftade ändamål, att minska rättegångars antal, ej bör vinnas derigenom, att någou betages möjligheten att söka sin rätt; hade Rikets Stääder pröfvat skäligt för deras del besluta. utfärdandet af en förfettning, hvarigenom förklaras, det ej mindre lagens stadganden i25 Kap. 7, 414 och 4G 88 Rättegångsbalken, att emot LagmansRätts, KämnersRätts i Stockholm samt Råd-I stufvuRätters domar ej må vädjas, der hufvudsaken ej går öfver visst för hvarje af dessa domstolar bestämdt värde, än ock de Kong! resulutioner, som för Kämnersoch RådstufvuRätter i åtskillige städer innehålla särskilde bestämmelser i berörde afseende, upphört att vara gällande. Derest Rikets Ständers, i sammanhang med förslaget angående upphörande af KämnersRätter och Lag-) mansRätter, gjorda hemställan om ändring i åtskilliga dermed ägande stadganden, af Kongl. Maj:t bifalles, eller ock Kongl. Maj:t skulle täckas i berördej ämnen aflåta samt Rikets Ständer antaga den kontraproposition, Högsta Domstolens fleste ledamöter redan tillstyrkt, förefaller framställningen om serskildt upphäfvande af gällande föreskrifter, angående sum-j ma appellabilis. For annan händelse åter, funno Högsta Domstolens fleste ledamöter, JustitieRåderne Brcdb.ryg, Envelhart, Backman, Nordenrsto!pe och Grefve G. A. Sparre, hvilka ansågo de för åtskilliga städer utfärdade serskilda resolutioner och privilegier, som bestämma högre summa appellabilis, än allmänna lagen stadgar, icke innefatta hinder för antagandet af Rikets Ständers ifrågavarande serskilda förslag, sig; böra, i öfverensstämmelse med Högsta D)mstolensi, åsigt vid granskning af Lg-kommit:eens förslag till en ny allmän civil-lag, ä detta Rikets Ständers för-4 slag tillstyrka nådigt bifall, dock med iakttagande). deraf, att 47 8 i 25 Kap. RättegångsBalken, såsom stående i oskiljaktigt sammanhang med de till upp-Å, hörande föreslogne 7, 41 och 16 i samma Kapi tel, jemväl upphäfves, för hvilken rättelse något bin-T der icke kunde anses möta, då Rikets Ständers an-I dra ofvanberörda förslag, hvarti!l detta utgör alter-å natif, uttryckligen äfven omförmälte 47 . I öfrigt ansågo Högsta Domstolens bemälde ledamöter sig böra på detta ställe åberopa, hvad, vidi förebafvande af Rikets Ständers förslag om indragning af Kämnersoch LagmansRätter m. m., blifvit yttradt i fråga om de rörande summa appellabilis nuj gällande stadganden för vissa serskilda Dymstolar. I Deremot yttrade JustitieRådet Grefve Snoilsky: Upphörandet af summa appellabilis är i allmänhet af mindre vigt, enär densamma finnes i 1734 års Jag endast bestämd till högst 50 Daler silfrermynt eller 46 Rdr 32 sk. Bko, hvarigenom något synnerligt hinder för rättegångars fullföljd icke synes äga rum; äfvensom borttagandet icke torde verka till någon betydlig tillökning af desamma. Men Rikets Ständers förslag åsyftar tillika upphäfvandet af den för vissa städer serskildt stadgade summa appellabi-F lis, som, ehuru olika för hvarje stad, dock vida öf-1. verstiger den i lag utsatta; och måhända skulle enå sådan förändring medföra ett större inflytande på rättegångarnes antal. Härvid torde tillika icke böra förbises, att dessa serskilda summor äro till största delen stadgade uti de, vid städernas grundläggning af Sverges framfarne konungar, för desamma utfärdade privilegier; och måhända skulle rättvisans fordringar för nära trädas, om en stad fråntoges en lika rättighet, ehuru obetydlig den än må vara, utan att åtminstone blifva i ämnet hörd, hvilket icke i förslaget förutsättes. Vidare kan emot samma förslag anmärkas, att detsamma icke tillika afser borttagandet af de enskilda summe appellabiles, hvilka finnas i speciella författningar, bestämda för BergstingsRätter, för Consistoria Academica och för HallRätterna, hvilkaså summa appellabilis således skulle komma att oför-1 ändrad qvarstå. Och då således en väsendtiig brist förefinnes i omförmälda förslag, och frågan på det bela är af mindre maktpåliggande beskaffenhet, anser jag mig för närvarande ej kunna i underd. tillstyrka förslagets antagande. I detta yttrande instämde JustitieRådet Strå!e. Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, ang. stadgande af det siraff för den, som till snatterg förleder öfvermage, m. fl, i 44 kap. 2 SÅ Missgerningsbalken, nämnde personer, att han straffas såsom för andra resan stöld.