Aftonbladet – 23 augusti 1841, sida 3

nästan, och hon uppgjorde flera små hämndplaner. Framförallt borde hon demaskera riddarea inför den han älskade genom upptäckten af att hon skrifvit biljetten. Men brefvet yppade ju icke hennes rivals namn? Florian tycktes icke alls ha någon id om att Pulcherie älskade honom, och hon ägde således icke ens utsigten att kunna komma honom att blygas öfver en mened. Nu kom hon åter ihåg Greuze, Greuze, som bredvid sin systerdotters rum, med darrande händer, spelade Nattens Drottnings aria, af Mozart. Detta klavers toner, som framtrollade den store wmästarens tanka, fyllde Pulcheries själ med ett slags gudomlig tröst. Hon aftiorkade sina tårar och kysste det lilla silfverkorset, hon fått af prinsessan Elisabeth; derefter skref hon, under inflytelsen af denna dags intryck, och medan klaveret ännu ljöd af Mozarts musik, ett långt bref till sin morbror, som hon stack emellan harpans strängar. Sedan hon gjort detta, somnade hon lugnare; en himmelskt lindrande balsam tycktes flyta i hennes ådror. Vid midnatten öppnade Therese bennes dörr och frågade henue om hon var färdig att följa Hr Greuze till en konsert hos hertiginnan af Bourbon, dit de voro bjudna. Pulehtrie ursäktade sig; det var följande dag en stor högtid i hennes sockenkyrka Saint-Germain des pres, som hon ville bivista. Greuze kysste hennes hand och bad henne om förlåtelse för det han låtit väcka henne; kort derefter gick han utför trappan. Pulcherie lyssnade; och då hon hörde vagnen rulla allt längre och längre bort, steg hou upp, tog på sig en svart klädning och höljde en slöja öfver sig. Therbse förstod ingenting af allt hvad hon såg; men då