Aftonbladet – 21 augusti 1841, sida 3

skulle på em bal, när jag gick till Fragonard fö att arbeta — Hvad är det åt dig Greuze? frå sade Fragonard mången gång. — Ingenting min kära du, det försäkrar jag. Jag komme för att arbeta, det är alltsammans, ty din ate lier är lugnare än min., — Men vi ha ju natt? — Jag arbetar ofta vid ljus, som du vet. — ,Hvad du är blek! — Jag är trött af gåen det, ... så satte jag mig hos Fragonard vid han eget ställ och började arbeta med ett slags ra seri. Följande morgon fann jag ofta snö på ga tan, men jag måste gå hem; Pulcherie frågad mig hur det varit på balen — — — På de sättet har jag tillbragt beta vintern. Det är nå sonting grymt, vet du, Sylvestre, att älska en un; Micka. Vid Pulcheries ålder har man intet begrep om eländet. Hon finner mitt bord väl serveradt mitt hus öfverflödigt försedt, och likväl egel jag ingenting! Jag gör lån, Sylvestre; att lång ir skamligt, är det icke så? Men så har det sätt i flera år; jag får icke mer sälja mina tafor; mina kungliga beställningar uteblifva. Jag vill för öfrigt inte mer arbeta åt hofvet, sedan arr:ne Marigny och Vatelet gjort mig den skymen att föredraga Roslin för mig. Vet du hvad le säga? att jag duger till ingenting, att jag stänligt upprepar mina hufvuden; men har icke Migrard i alla sina taflor satt sin dotters hufvud, len sköna grefvinnan de Feuquieres? Hvarföre örebrår man mig då Puleherie? Ja, visst är let hon, som tjent mig till modell i min asönlerslagna krukan, som du tycker så mycket om fästmön i byns, agråterskan, aflickan med fo. jeln, och många andra af mina stycken; och len fliekan, förstår du, är min systers barn, så