Aftonbladet – 20 augusti 1841, sida 2

— De af Riddarhus-direktionen, i anledning af skedda afsägelser för en tid sedan utsedde tvänne revisorer af Stats-, Bankooch Riksgäldsverken, Friherre C. Oxenstjerna och Kammarberren O. Nordenfeldt, hafva afsagt sig detta förtroende, i anseende till förhinder af enskilde angelägenheter. Det är beklagligt, att personer, som äro i den ställning, att de böra kunna disponera en del af sin tid för allmänna värf, undandraga sig sådana uppdrag i och för enskilda angelägenheter. Obehaget af denna indifferentism för det allmänna bästa har vid detta tillfälle ökats genom beskaffenheten af det nya val, Riddarhus-direktionen gjort, och som visserligen i märkvärdighet öfvergår allt hvad hittills i detta afseende passerat. Den har nemligen utsett tvänne embetsmän i Stockholm, den ena innehafvande ett förtroende-embete, den andre en tjenst, som synes ej rätt förenlig med ett uppdrag, hvilket erfordrar hela dagens arbete i tre månaders tid; nemligen Presidenten i Kammarkollegium Frih. Jac. Cederström ech Postsekreteraren, f. d. Exp.sekreteraren Grundelstjerna. Det är väl sannt, att man sett Ridd. och Adelns majoritet invälja i styrelsen af Riksens Ständers verk ledamöter ibland sig, som innehafva embeten, bereende af regeringens godtycke (vi minnas t. ex. General-tulldirektören Grefve Posse, i Banken, och Landshöfdingen Baron Riåhlamb i Riksgäldskontoret); men om det ock skulle medgilvas, att valet af sådane embetsmän ej är förbjudet i grundlagen, och man måste öfverse, att ett Riksstånds pluralitet möj!igen förglömmer det passande, för sitt förtroende till personer, kan det likväl svårligen ursäktas en underordnad autoritet, att på detta sätt förgäta allt afseende på hvad konstitutionella förhållanden syuas föreskrifva såsom decarum. I hvilken ställning försattes ej, genom sådana uppdrag, rikets amovible embetsmän?