Aftonbladet – 20 augusti 1841, sida 1

leken det tillåter. Äfven kommer Trädgården att ekiäreras å !a Tivoli. WALLINSKA FLICKSKOLAN. Då undertecknad nu går att ful!ständigare inför allmänheten anmäla denna skola, tror han, attredogöre!sen för densamma bäst kan lemnas genom en öfversigt af skolans Iarättning, Syftmål, Omfuattning och Organisation. 1. Inrättning. På uppmaning af framlidne Erkebiskop Wallin inrättades 1831 af Professor Fryxell, såsom föreståndare, och Hofpredikanten Lagergren. såsom hans medlärare, här i staden en Fiickskola, hvars högsta ledning Hr Erkebiskopen åtog sig. År 1834, då Professor Fryxell bortflyttade, erhöll undertecknad hans plats såsom medlärare i skolan, hvars föreståndare nu blef Hr Hofpredikanten Lagergren. Dåäfven han sistlidne höst från inrättningen afgick, har undertecknad sedan dess varit föreståndare, under det Pastor Primarius, Hr Doktor Hagberg benäget lofvat åtaga sig samma ledbing af det hela, som Erkebiskop Wallin före honom haft. 92. Syftemål. Wallinska Flickskolans förnämsta syfte är att bilda Hjertat, ty i all uppfostran anser hon bjertats utveckling böra skattas högre, än förståndets; så att hvarje lärjunges framsteg på kunskapernas fålt blott må i den mån värderas, som det visar sig åtföljdt af en motsvarande hjertats förädling. Skolan tror denna åsigt böra så mycket nogare iakttagas vid qvinnans uppfostran, som denna uppfostran förnämligast bör sysselsätta sig med själens milda dygder. Ty kristlig kärlek och mildt öfverseende, ödmjukhet och försakelse, hjertats renhet och sinnets frid hafva i alla tider utgjort och skola i alla tider utgöra det väsendtligaste vid en qvinnas uppfostran; och det är derföre, som skolan söker lägga sig högsta vinning om, att den kristliga undervisningen erhåller samma helgd, allvar och utbildning, som den i fordna tider åtnjöt: Men å andra sidan kräfver äfven Förståndet sin rätt och bör icke förhållas densamma. Nya tider alstra nya behof, oeh den skola, som icke söker motsvara dessa, kan icke göra något verkligt gagn. I våra dagar, då vetenskap och konst hafva ryckt så långt framåt, behöfver qvinnan ett vida större mått af kunskaper än det henne vanligen beskäres; ty utan detta kan hon ej stå till sin man i det förbållande, som sig bör, ej heller med värdighet intaga den upphöjda plats, som blifvit henne i samhället inrymd. Alt söka motsvara dessa tidens billiga fordringar har alltid varit skolans sträfvan, och hon har fördenskull städse varit angelägen, att läroämnena måtte blifva utaf eleven regelbundet inhemtade efter ett vetenskapligt system. Ett sådant allvarsammare förfarande är nemligen af nöden, så vida ej flickans bela vetande skall upplösa sig i ett koas af strödda notiser, utan i stället ordna sig till en gagnelig kunskap, som reder hennes tankar, vidgar hennes synkrets och skärper bennes blick. Måtte ingen misstyda dessa ord derhän, att skolan ämnar bilda lärda fruntimmer! Ingalunda! Att hon det icke vill, kan tydligen inses ef nu uttalade åsigter, der förståndets utveckling blifvit satt i andra rummet; då deremot hjertats daning har fått det första. Icke heller skulle skolan kunna åstadkomma l:rdom, äfven om hon hade ett så oförvilladt syftemål. Läroämnena äro nemligen sexton; läroåren fyra. Den, som på fyra år skall inhemta sexton kunskapsarter, hinner ej mer, än elementerna i hvarje. Må dåingen befarar lärdom! Den äri denna sko!a omöjlig att erbålla och strider dessutom helt och hållet emot dess syftemål. : 3. Omfattning. De Kunskapsämnen, i hvilka skolan lemnar undervisning, åro följande: 4. Krislendom. Katechesen med förklaringar, Bibliska historien. Ett kort utdrag ur Kyrkohistorien. — I. Räkenkonst. Till och med enkel regulade tri samt lättare Bråkräkning. Räkningi hufvudet på quatuor species i enklatal. — 3. Ekrifning. Med dubbla eller enkla eller utan linier enligt Vexelundervisnings-Sällskspets tabeller. Afskrifning af några smärre afhandlingar. Egna uppsatser öfver gifna ämnen. — 4. Geografi. Den Mathematiska, Fysiska och Politiska. — 5. Historien. Svenska historien, Allmänna historien. — 6. Svenska. Svensk grammatik. Korta utdrag och öfversigter af Svenska Litteraturhistorien och af Allmänna Liiteraturens historia äfvensom likadana sammandrag af Esthetiken, Metriken och Anthropologien (hvardera blott några blad i handstyl). — 7. Tyska. Grammatik Explikation. Skriföfningar. — 8. Fransyska. Grammatik. Explikation. Skriföfningar. Talöfningar;