Aftonbladet – 19 augusti 1841, sida 3

död, var obeskriflig; nu hade hon ingenting mer att frukta. Greuze, å sin sida, kande icke upphöra att betrakta det älskvärda barnet; hans skarpa blick bade anat allt hvad som föregick inom henne; han gladde sig åt att hafva frälst henne, och han kände en viss stolthet då han kastade ögonen på sin värja, som låg på en stol, detta dittills alldeles fredliga vapen. Det var för den förträfflige mannen en ny stormig afton,. Hans lif, vanligtvis så lugn! och stilla, hade derigenom fått ett slags elektrisk stöt. Pulcheries uppträdande i ateliern syntes honom, efter hvad han sedermera ofta tillstod, en oerhörd tilldragelse i hans historia. Hvad som isynnerhet bragt honom i entusiasm, va ett barnsligt ansigte, fuktadt med tårar, långa ögonhår öfver bleka kinder, en okonstlad bedröfvelse, en af snyftningar qväfd röst och dertill sexton årl Hvad du är vacker i den der ställningen min söta Pulchrie!, ropade han. Ea bordstudsare, som stod öfver spiseln, slog nu ett, och There.e bar in aftonmåltiden. Kom hit, kom och sätt dig hos mig, mir vackra systerdotter. Det är Pulcherie, min sy sterdotter!s ropade han till Therese med ett slags stolthet.n Vid detta ord ,systerdotter,, blef Theråse så förvånad, att hon släppte tallricken i golfvet. Greuze märkte det icke; han slukade med ögonen sin nya modell. Pulcherie kunde i början icke äta; småningom hemtade hon sig likväl, och förtroligheten infann sig efter hand mellan henne och hennes morbroder., Det här är en supå, som jag föredrar framför hertiginnans. Jag måste presentera dig, icke allenast fös den goda hertiginnan, utan äfven för de öfriga prinsessorna! Jag skall ingenting spara, så att du icke måtte få ledsamt hos mig. Jag ärnar ingenting neka dig, ty nu är jag rik ja, du bör veta att jag är rik.