Aftonbladet – 16 augusti 1841, sida 2

(Insändt.) ETT BESÖK I LANDTBRUKSAKADEMIENS STORA STENHUS. När man kommit ett stycke utom Roslags tull förbi värdshuset Kräftriket, så får man i sigte ett storståtligt hus, på höjden till höger om vägen: detta är Kongl. Landtbruksakademiens stora stenhus, eller sjelfva sätesbyggningen för Akademiens residens, då den besöker sin farm. staden har akademien sitt särskildta residens, som ligger midt för Beridarbansgatan och hindrar denna att gå rätt fram till Hötorget, så att ingen som passerar denna gata gerna kan undså en erinran om, att Sverige har en Landtbruksakademi; samma tjenst gör stora stenhuset på farmen för dem, som taga vägen till Alkistan. Jag hade hört mycket berättas om detta hus, och beslöt derföre att en gång se denna afbildning af akademiens snille och hushållning. Det första som föll mig i ögonen var, att husel blifvit placeradt i sjelfva sluttningen nedanför emplacementet, der akademiens öfriga manhus blifvit uppförde: derigenom har akademien på sin farm vunnit precist samma förmån som med huset i staden, nemligen förmånen att göra sig påmind genom att stänga utsigten och dertill omintetgöra den första anläggarens utmärkt lyckliga val af byggnadsplats; ty då man står på denna plats och tänker se ned åt den vackra ängen nedanför, men i stället stöter på akademiens stenhus, erinras man ovillkorligen om ett högre väsende, som bor i staden, nemligen akademiens styrelse. Genom husets placerande i sjelfva hällningen är vidare vunnet, att man får gå utför till corps de logis i stället för uppför, att vattnet rinner ned på huset och att akademien nödgats bekosta och underhålla tvänne stura terrasser, för att fylla brådstupan nedanför huset. Allt detta, sade jag för mig sjelf, är ett bevis på akademiens sinne för skönhet och hushållning, och dermed trädde jag in i huset. Botten våningen är låg som en källare eller köksvåning; den är dock på visst sätt hufvudples, ty den är vald till plats för akademiens ,museum) d. v. s. expositionen af landtbruksredskap. Ifrån förstugan inkommer man i en trång skrubb, skild med pelare från en dylik skrubb till höger, och ett större rum till venster. Här stodo åtskilliga plogar, såningsmachiver m. m., tiil större delen gamla kuriosa. Bland andra roliga saker bemärktes der en smörtjerna, i form af en liten brännvinskagge, hvilken var rätt lustig att påse, för den som sett samma art redskap, sådant det brukas af allmogen i åtskilliga provinser. Nu går man en trappa upp och förefinner en stor och prydlig våning. Först inkommer man i en sal; der står midt på golfvet ett mycket stort fyrkantigt bord, belagdt med vaxduk, och kring väggarne rottingstolar. Till höger derom är ett rum med bara stolar; vidare till höger ett rum med skrifbord, och vidare ännu ett par rum, utan både bord och stolar, men hvaraf det ena innesluter en lådfack, i hvilken några flaskor och åtskilliga sädesax, som lära förskrifva sig från någon forntida samling, stå och vänta på förgängelsen. Det försäkrades, att dessa rum benämnas kansliet, men anledningen till denna besynnerliga benämning kunde icke utrönas. I rumsänke EE ————LLL AL