Aftonbladet – 13 augusti 1841, sida 4

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Länge har man i hufvudstaden öfverklagat, polisbetjeningens framfusighet och bemödande, att utmärka sig genom grofhet och ohöflighet, som ock burit sina frukter i allmänhetens edervilja för all beröring med nämnde betjening. En del af skulden härför faller rättvisligen på dem, som hellre fördraga hvad behandling som heldst från en polisbetjent, än de vilja göra sig den mödan, att antingen på stället tillrättavisa honom, eller ock anmäla hars beteende i Poliskammaren. Det sednare är hvad man framför allt styr, men dock aldrig borde lemna oförsökt, ändå att det visserligen händt, att man på polismästarstolen träffat en person, som i grofhet icke gifvit efter för betjenten. aTrägen vinner,, heter det, och ett bevis härpå är. att det nyligen lyckats en borgare, som blifvit på ett groft sätt bemött af en polisbetjent, att i Poliskammaren erhålla den rättelse, att polisbetjenten blef å:agd avt bedja om förlåtelse. Det är en vacker början. — En liten flicka skulle i dag på morgonen bortbära ett par utankängor men råkade ut för en qvinna, som helt listigt narrade dem ifrån henne. Det märkliga härvid är, att man af denna tlickas och flera andra, på samma sätt bedragna, små barns berättelser har anledning sluta, att nämnde qvinna enkom slagit sig på den industrien, att stjäla genom bedrägeri mot små barn. oo —tL LL ——