Aftonbladet – 10 augusti 1841, sida 3

ket säkrare, Men den Tyska bildningen återverkar redan på Frankrike; den har blifvit känd och fått inflytande i England och Ialien; dess moderata hållning, dess lugna behandling af de mest kinkiga ämnen har vunnit efterföljd. Det ir från Tyskland, som t. ex. en fredligare åsigt spridt sig angående medeltidens politiska fenomener. Man har öfverallt upphört nu mera att omsäga jakobinismens absoluta förkastelsedomar öfver denna tids samhällselementer. Man vågar undersöka demnärmare, utan fruktan att blifva smittad deraf. Man erkänner deras värde för sin tid och bestrider ej deras förtjenster om humanitetens beskydd och utveckling. Katolicismen, feodalväsendet, skråanstalterna hånas ej mera; men de fruktas ej heller. Såsom spår af forntida storhet, välvilja och klokhet finner man dem intressanta, på samma sätt som klostrens och riddarborgarnas ruiner, och som vi betrakta porträlterna på Gripsholm och rustkamrarne på Skokloster. Tyskarne i de få förbundsstater, der en representation verkligen blifvit införd, arbeta på realisationen af den allmänna folk-ideen med en försakelse, ett mod och en oegennytta, hvartill man alltför sällan finner någon motbild i Frankrike och England. Fjettrade af censur och poisbevakning, hotade och förföljda genom processer eller afsättningar för sina åtgärder såsom folkombud, tröttna de icke att trotsa nya äfvenyr på sin representantbana. Man märker att Luthers anda ännu hvilar öfver bans landsmän, och att de med hans enthusiasm äfven förena ans ihärdighet. Oaktadt allt tvång, går det kontitutionella systemet småningom fram i detta and, och då man i Frankrike och England ser kamrarna delade eller öfverflyglade af reaktionära vartier, finna Tysklands reaktionära kabinetter ofast så litet understöd inom representationen, att le nödgas söka det i brådstörtade landtdags-upplösringar, vädjande till nya —och misslyckade — val, ja stundom endast finna bajonetterna på sin ida och folkombuden på den andra.