OM DISTRIKTSCHEFS-SYSSLAN I GÖTHEBORG. I frågan om denna sysslas bortgifvande, i le digheten efter Hr Statsrådet Fåhraus, innehålle: tidningen Phoenix en artikel, hvaraf åtskillig synes förtjent att komma till allmänhetens kännedom. Denna artikel, insänd, står egentliger i sammanbang med en anmärkning emot er uppsats i Handelstidningen och den delen, hvil. ken följer här nedan, är, som man ser, riktac emot ett omdöme af sistnämnde tidning, angå ende den person, som blifvit förordnad, att under ledigheten förrätta sysslan: I ett sednare tidningsnummer förråder nyssbemälde Redaktion mycken ängslan öfver ett sitt. för några år sedan rättvisligen uttalade klander öf. ver Hr Öfverste Virgins utnämning till Inspektoi för härvarande nederlagskontor. Den ifrågavarande tillsättningen var likvisst till alla delar fullkomligt orättvis, då den skedde, och således klandervärd, ty det fanns då flera personer inom verket, hvilka obestridligen voro många gånger mer berättigade att erhålla denna tjenst, än Öfverste V., då de under loppet ef mångfaldiga år tjenstgjort inom verket när deremot Hr Öfversten hadeintet, som der kunde leda till befordan, utom adelskapet, sporrarne och uniformen. — Men det är sannt: vi lefde olyckligtvis då, som nu, i en tid, der detta betyder mera än skicklighet, duglighet och redbbarhet, och der de af mångårig tjenstgöring på sina underordnade platser trötte tjenstemännen ofta få stå tillbaka, när det gäller att få fram den plumagerade och betiuade, adliga fullblods-racen. Att Hr Öfverste V. sedan skött denna tjenst, med biträde af förut inöfvade och vande kammarskrifvare, ganska bra och med mycken precision och ordning, samt gått de trafi kerande temligen vänligt och tjenstvilligt, dock understundom litet för myndigt och högdraget till handa — allt detta medgifves, äfvensom att man nu har skäl vara nöjd med Hr Öfversten såsom Nederlagsinspektor, utan att likväl kunna gilla hans utnämning dertill. Men att Hr OÖfversten oklanderligt skött sin tjenst såsom sådan, kan imedlertid icke berättiga Handelsoch Sjöfartstidningens Redaktion att uppträda såsom målsman för samtlige härvarande Handlande och detta har dock bemälde Redaktion gjort, då den i N:o 87 af nämnde tidning för den 21 Juli yttrat, att chärvarande andelskorps med tillfredsställelse förnummit Tit. V:s utnämnande till t. f. Distriktschef. — Det är dock en himmelsvid skillnad mellan att vara Nederlags-inspektor och Distriktschef. — Till den förra befattningen hörer endast en viss noggrannhet att hålla ordning på några vaktmästare och föra in på ena sidan i boken bvad som blifvit emotteget på nederlag, och på den andra hvad som blifvit utlemnadt, samt för resten endast kännedom om några få författningar, som direkte röra detta departement. Detta var snart af Hr Örfversten, som af hvarje annan, inhemtadt, och skulle lätteligen Jika ändamålsenligt kunna verkställas af hvilken kammarskrifvare på Tullkammaren som heldst. — Icke så med distriktschefsembetet! — Förr att vara en god chef i hvad väg som heldst, torde hvar och en medgifva, det i allmänhet vara nödigt, att han till punkt och pricka känner alla sina underlydandes befattningar, för att kunna afväga alla deras skyldigheter och rättigheter; utan detta kan han icke känna sina egna, eller rätt uppfatta sin egen position. Och af chefen för ett tulldistrikt, sådant, som delta lärer väl ingen tänkande man, af hvad stånd eller yrke som heldst, underlåta att pretendera en allmän teoretisk bildning, hvilken åter endast kan vinnas genom en akademisk kurs, en längre tids öfning i administrative och legala måls handläggning, samt dessutom en noggrann kännedom om alla möjliga tullförfattningar, icke allenast till deras bokstaf, utan till deras djupaste natur eller anda, hvartill bör, att man noga känner orsaken till deras uppkomst, samt hvad de åsyfta, att förekomma eller befordra, för att i tvetydiga fall kunna afväga deras yttersta syften och skyndsamt, men moget, tillämpa dem på rörelsen, så att hvarken de trafikerande blifva otillbörligt åbragta skada,