Aftonbladet – 5 augusti 1841, sida 2

sednare 49 fartyg totalt förolyckats, men de öfriga blifvit bergade, dels af egna besättningar, dels med hjelp från kusten. (St. T.) — De för Hrr Helsingius och Gustafsson, såsom representanter vid förflutna Riksdagen, bestämda presenter, öfverlemnades till dem Thorsdagen i förra veckan med lämpliga tal af en deputation bestående af Hrr Spångberg, Lorentz, Engström och Lächou. Hr Helsingius erhöll, såsom vi förut nämnt, en silfvervas, och Hr Gustafsson en gulddosa med inneliggande bankosedlar till ett belopp af öfver 3,000 Rdr. Hr Carlbergs vas, som blir något mindre än Hr Helsingii, lärer ännu icke varit färdig. Ett par embeten, hvilka äfven valt Hr Gustafsson, lärer, såsom vi hört, ämna gifva en serskild present, hvarför de icke bidragit till den redan gifna. — Den utmärkte porträttmålaren, Hr Öfver stelöjtnanten Södermark, har återkommit till hufvudstaden. — I dag är stor högtidsdag för Hr Svans sqvadron af Stockholms borgerskaps kavalleri. Sqvadronens standar flyttas nemligen med mycken pomp och ståt från den aflidne förra sqvadronschefens bostad, till Hr Svan, som nu kommer att hafva detta palladium i sin vård. Den beridna delen af sqvadronen samlades på Riddarhusgården till mycken fröjd för en talrik samling åskådare. — Norska Morgerf.ladet berättar, att då Christianias stadskassa, den sista i förlidne månad, gjorde sina utbetalningar, förekom bland silfvermyntet en större del Svenska, hvilka åter gåfvo anledning till den ofta förut i Norge gjorda anmärkningen, att prägeln å besagde mynt föreställer Norska vapnet inrymdt till en tredjedel i det Svenska. Då bemälde blad förnyat de gamla klagomålen öfver berörde förhållande. hade det varit önskligt, att det tillika erinrat sin publik, att rättigheten att bestämma riksvapnet och att slå mynt, är i Sverige ett kungligt prerogatif, som icke utan Hans Maj:ts eget medgifvande, kan af någon modifieras, samt alt, då H. M. Konungen är regent äfven öfver Norge, det helt och hållet beror af honom att utmärka denna värdighet å det mynt, som bär hans bild. — Den 24 förlidne månad gaf handtverksstaten i Carlskrona middag för stadens Riksdagsman, Justitieborgmästaren Christierson. De handlande deltogo ej häri. Hr Christierson var vid den nu slutade Riksdagen en af de mest bestämdt ministeriella ledamöter; men rättvisan fordrar till hans beröm säga, att han alltid yttrade sig med humanitet och icke, såsom många andra på den sidan, tillställde krångel. — Uti många sällskapskretsar omtalas med stort deltagande ett förskräckligt olycksfall, som träffat en familj på landet. En ung fru H. född S., hvilken bodde här i hufvudstaden tills hon för 3 å 4 år sedan blef gift, och jemväl var känd och firad såsom en af de vackraste unga fruntimmer härstädes, hade en hushållerska, som för någon tid sedan kom i hafvande tillståed. Vid underrättelsen härom lär mat:rodren förebrått henne sin lättsinnighet iså allvarsamma ordalag, att hon intagits af ett häftigt hämdbegär, och under ingifvelsen häraf, ehuru annars en välkänd och foglig menniska, skaffat sig förgift och blandat i maten, som Frun skulle förtära. Händelsen gjorde likväl, att icke frun sjelf, utan hennes yngre ogifta syster, som vistades i huset, hade ätit deraf, senast blef illamående och inom ett par dygn afled, såsom man tyckte i kolera-symptomer. Sorgen öfver denna händelse grep imedlertid Frun så, att hon sjuknade. Men man döme om hennes förskräckelse då hushållerskan en dag, gripen af samvetsagg, kommer in till henne och under förtviflan yppar, att hon ej längre kunde bära tyngden af den sorg, som hon såg hvila öfver huset, utan miste tillstå, att hon hade med gilt afdagatagit systern, samt för öfrigt beättade de omständigheter, som här ofvan äro nämnda. essssissns—ÅXX-XÅRXEÅXÅÅ-zÅX———X-—? MINICTEDTAT CTVPERI CEN ACO TCÄDTAriYTTt