Aftonbladet – 3 augusti 1841, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: DEN TURKISKA ARMEEN ). (Ur Augsb. Allg. Zeitung.) Då Mahmud lät döda Janitscharerna, hvilka si länge kommit Europa att darra, hade verlden at vänta den rättvisan, att han i stället för denna upp roriska Hord skulle införa en här, som väpnade sij till den Europeiska taktikens utbildning. Det stor: riket var värnlöst, blottstäldt för hvarje anfall; de var ingen tid att förlora; den nordiska granner trängde på och den nya skapelsen hade blifvit be gynt, utan att någon visste hvad utseende den skull få. Afventyrare af alla nationer, utskott ifrån främ. mande revolutioner belägrade ständigt den höga Por ten, och af dessa uppstodo de första elementerna til omskapningen. I stället att i ringaste mån afse folkets tillstånd och behof, adopterade man den främmande formen, utan dess anda, utan dess högre syftning. Denna form, som var upprunnen ur de bildade folkens inre lif, inympade man på en nation som befann sig på närmaste graden intill djuren, och i anseende till en nästan försvinnande stånds: skilnad, en till stupiditet gränsande okunnighet, nästan oförmögen att bibringas något begrepp om di: sciplin och ära, utan hvilka en säker ledning af stora, kompakta militärmassor icke är att tänka på Denna efterapning af främmande armåter saknade någon grundval, hvarpå den kunde stödja sig, och tog sin början först i farans stund, då en lång förberedelse verkligen varit af nöden. Turkarne äro hörsamma mot sitt befäl, men kunna, i anseende till sin brist på bildning, icke för detsamma fatta aktning eller förtroende. Seraschirens son står i sjelfva verket på samma grad, som den simpla karlen, ty ingendera hafva de fått någon uppfostran. Om någon kapacitet, som leder till de högsta platserna, år alls icke fråga; goda pipstoppare, brukbara, sköna lättingar för det manliga harem hafva de största anspråken på de högsta platserna och bilda eliten af den Osmanniska adeln. Achmet Pascha, den förrädiske befälhafvaren på flottan, var, att börja med, skomakare och roddknekt; öfversten för gardes artilleriet, som fått Beyeller furstetitel, var sadelmakaregesäll; en svart snöping till och med, hos Turkarne en föraktlig varelse, blef kavalleri-general. Sultans svåger, den allsmäktige Halil Pascha, såg man för icke längesedan slaf hos den gamle Chosrew, hvil) Dessa anteckningar äro af en Europeisk officer, major vor Hailbronner, som deltagit i det sednaste Syriska fälttåget.