BLANDADE ÄMNEN. VERKAN AF SLAF-EMANCIPATIONEN I WESTINDIEN. Ena Engelsk qväkare, Joseph Johan Gurney, som trenne år uppehållit sig i vissa delar af Nordamerika och Westindien, och derunder isynnerhet riktat sina observationer på slafveriet och verkningarne af emancipationen, har förlidet år publicerat sina reseminnen i form af bref till den utmärkta amerikanska representanten Henry Clay, och under titel: 4 Winter in (he Westindies, by Joseph John Gurncy. Författarens afsigt med denna adress till Clay är lätt begriplig, när man erinrar sig, alt denne icke blott är en af Förenta Staternas utmärktaste statsmän och en kandidat till president-platsen, utan äfven en ifrig motståndare mot abolitionisterna eller dem, som önska slafveriets afskaffande i bemälde stater. Den gode qväkarns faktiska uppgifter äro en verklig förargelseklippa för alla dem, och deribland herr Clay, som försvara slafveriet i Nordamerika med den förmenta omöjligheten att afskaffa det, och man kan ej finna det osannolikt, att, huru länge man än i Nordamerika undskyllar sig med dea ,ångsamt mognande öfvertygelsen, man ändock, i betraktande af de ringa vådorne och den betydliga vinsten af slaf-emancipationen i Westindien, måste gripa verket an, och alt emancipationen då erhåller många vänner ur de nuvarande motståndarnes leder, och måhända äfven deribland Hr Clay. Af Hr Gurneys bref, hvaraf vi här nedanför lemna ett kort utdrag, ser man, att på alla ställen han besökte hade slafvarnes befrielse medfört stora förmåner, ej blott för deras fordna ägare, utan äfven för slafvarne. De förra hafva derigenom förökat sina egendomars värden och afkastning; de hafva ock vunnit befrielse från åsynen af slafveriets gräsligheter, och, hvad gamla slafherrar måhända mest värdera, från fruktan för mordbrand, lönnmord och alla andra följder af slafvarnes hämnd. Herrarnes vinst har uppkommit i och genom den icke mindre stora vinst slafvarne gjort; denna vinst består icke blott i förbättring af slafvens fysiska tillstånd, utan äfven i förbättring af hans moraliska. De fordna slafvarne hafva blifvit arbetsamma, lärgiriga och förlora småningom den karakter af låghet och trots, som utmärka alla grader afslafveri. Alla dessa lyckliga följder strida rakt emot alla de räsonnemanger, alla de siffer-kalkuler, som af tyranniels vänner uppställdes att hindra det stora befrielseverket. Ett af de vigtigaste inkasten bestod deri, att man ej skulle kunna afskaffa slafveriet på en punkt af jorden, om det ej liktidigt dermed afskaffades öfverallt, emedan de som bi behöllo slafveriet, skulle göra en ren vinst på deras bekostnad, som afskaffade det; af Gurneys, så väl som flera andras observationer erfar man dock, att följden blifvit rakt motsatt, så att inom samma arkipelag, den ö,som befriat sina slafvar, ökat sitt jordvärde och sina produkter :i jemförelse med en närliggande ö (t. ex. de Danska), som hållit vid slafveriet. Ännu märkvärdigare är det öde, som träffat ett annat inkast. Det härrörde från de omoderatar, från, justmiljön, med ett ord från dessa förnumstige. filosofer i alla land, somscerkänna reformerascnödvändighet, -men, då det kommer. till verkställigheten, alltid invända, att söbjekterne ännu icke äro mogna för reformen. och attihan-måste afvakta tiden; Slafvar, som, röfvade från sitt hem i Afrika, grånat under tyrannietspiska; slafSTOCKHOLM,