Aftonbladet – 29 juli 1841, sida 3

dets romantiska dalar, hvarest de föra ett nomadiskt lif. Alla dessa horder och deras furstar äro underkastade styrelsen öfver kolonierne (Li fan juen);hvilken vid vissa tider måste inställa sig i Peking och aflemna sin tribut. De hafva en egen lagbok, hvilken, genom P. Hyakintbs bemödanden, äfven är tillgänglig för europeiska läsare. Dessa Mongoler hafva en fullkomligt militärisk statsinrättning. De äro alla beridna och indelta i regementen, hvardera bestående af sex esqvadroner om 150 man, hvaraf 30 alltid äro i aktiv tjenstgöring. Mongolerne på hinsidan Gobi uppställa 1,293; -Chalka 463; Kokonor 100!,; Dsongarerne 94; Tschacha 420; Mongoler på olika orter 58; således tillsamman 1,8281, esqvadroner eller 274,2735 man. Och likväl är hela Mongoliets och Dsongariets folkmängd endast en och en half million menniskor. Antalet af trupper i östra delen af Turkestam och Tibet är oss obekant, äfven så huru många hvarje länsherre öfver de urgamla Clanerna, såväl inom som utom rikets gränser, neml. Laos, Birma, Assam och Tibet, hvilka uppgifvas vara 489, skall uppställa. Den chinesiska landtoch sjömakten utgör således en million trehundrade tusen man. Men otvifvelaktigt finnes, i det inre af landet, under olika benämningar, mycket som kan räknas till militären, På goda skäl tro vi ått den berättelse som 1792 meddelades den Engelske ambassaden, angående chinesiska armåens tillstånd, ej var öfverdrifven. Enligt denna uppgår den till en million åtta hundrade tusen man. Landvärnet, som i anseende till der täta befolkningen måste vara utomordentligt talrikt, är ej inberäknadt häruti. Under de sista oroligheterrne i Canton hotade den kejserliga kommissarien att: om barbarerne ej underkastade sig, sammankalla by-styrkan (Hiang jong) — så kallas det chinesiska nationalgardet — emot dem och låta alldeles förgöra dem. För ett land med så vidsträckta kuster är sjömakten naturligtvis af bögsta vigt; men den har, af högre skäl, icke allenast blifvit alldeles försummad, utan man har ställt alla möjliga hinder mot dess utvidgande och utbildning. Regeringen i Peking vill icke, att dess undersåtare skola hafva någon gemenskap med utlänningar; den söker derföre att genom förordningar hämma folkets handelsoch speculationsanda, Sedan urminnes tider äro ett visst byggningssätt och en viss storlek fartygen föreskrifne,) hvilket de ej få öfverskrida. Redan innan sjöfarten utsträckte sig till de östliga och sydliga hafvens stränder, var seglationen på de, landet genomskärande, floderna högst betydlig. Dess uppfinning berättas af de inhemska skriftställarne hafva skett i den fabelaktige Hoangtis tid, hvilken sjelf timrade det första skepp i den form de nu bafva. Detär svårt att gifva den,som ej sett ett chinesiskt fartyg, ett tydligt begrepp om dess utseende; men den som en gång sett ett sådant, seglande på öppna hafvet med dess tunga i fören och i aktern sammantryckta form, och dess anklika vaggande, skall säkert ej glömma det. Dsckonherna hafva högt uppstående sidor och helt liten köl, samt blott en mycken tjock mast, vid hvilken ett stort, af bamburörens tågor flätadt, segel är fästadt och hvilket kan utspännas och åter hopdragas såsom en solfjäder, medelst stänger. I det stora, oformliga skråfvet äro hytter, eller rättare hål, anbragte, i hvilka den otäckaste smuts: herrskar; folket är okunnigt och vidskepligt och den, på europeiska skepp rådandande disciplin är här alldeles obekant. Dschonkernasstorlek är mycket olika; det finnes de af 200, 300, ja till och med 4060 tons. Krigsf:g äro alldeles lika kofferdifartygen, hvilka äro ganska talrika. De kommenderande oflicerarne förstå vanligtvis ej det ringaste af navigationen och måste således öfverlemna fartygen åt kapitener på handelsfartyg eller åt lotsar. Häraf inser men på huru dålig ståndpunkt marinen befinner sig. Enbgt uppgifter i rikets författningsamling äro kronofartygens antal ett tusen niohwndrade femtiofyra, hvilka under fredstider äre fördelade, dels in i landet, dels kring kusterna, på följande sätt: vid Mandschuriets :huster 6: vid Schan tongs kuster och hamnar 24; Kiang nan 85; Fo kien 342; Tsehe kiang 497; Kuang tong 266. På floderna och: sjöarna i Kiang nan 250; Kiang si 46; Tsche kiang 22; Hu kuang 427; Kuang ton 392. Hafsflottan utgör således 918, flodflottan 4036, tillsammans 4934 skepp. Dessa fartyg bära dock, endast beräknadt i medeltal, två till tre hundrade tons för hvarje, öfver en half million tons. ) Fartyg heter på medelrikets språk Tschuen, hvllket i kretsen Fokiens, hvilken idkar mesta sjöfarten, språk. uttalas Tschnek. Deraf kommer be.Dnämningenr chinesisk Dschonk. . ROR — REDOVISNING för inflatpa Gåfver till Anders Erssons nka I llatsast BHTiInnek ankom