Aftonbladet – 28 juli 1841, sida 2

ned detta Utskotts sammankallande är, att, till örebyggande af den ständigt djupare ingripande nissämjan, åstadkomma en försoning med oppoitionens hufvudmän ?). I Sveriges ställning till utlandet har under de ista åren ingen väsendtlig förändring ägt rum. Atkomligare från sjösidan än från landsidan, kulle det, i händelse af ett krig mellan Ryssand och England, snarare kunna hämta nagra ördelar af ett förbund med denna sistnämnda nakten än med den förra, och i sådant fall mera efterkomma både Svenska och Norska folkens önskningar; men likväl trodde man sig en tid nos regeringen märka en större benägenhet för Ryssland. Sjörustningarna, äfvensom förstärkningarna på fästningarne Carlsten, Christiansand och Fredriksvärn år 4834—4836, under de spända förhållanden som då ägde rum mellan Ryssland och Storbritanien, trodde man sig kunna härleda från farhågan för en coup de main å Englands sida. Dertill kommo ofta aktioner mot allmänna blad, som: på något sätt angripit Rysslands politik, och Ryske Kejsarens och Thronföljarens vänskapliga hesök, äfvensom ett af Herligen af Leuchtenburg, Kronprinsen Oscars svåser, om hvilken sistnämnda Portfoliop trodde sig kunna påstå, att han genom Kejsar Nicolai förekommande bemötande blifvit, i hög grad vunnen för de Ryska intressena. ÅA andra sidan får ej förbises, att 4840 års minister just tillskrefs ett Engelskt ursprung och att Utrikes Ministern, Friherre Stjerneld, fordom varit sändebud i London. Öfverhufvud torde det få anses som ett bevis på Svenska folkets ännu fortfarande hat mot Ryssland, att hos det likaledes ingenting mindre än älskade, absolutistiskt sinnade, hofadelspartiet, Ryska sympathier förutsättas, ehuru egentligen endast fråga kan vara om i allmänhet beslägtade politiska ideer. Aj denna serdeles ganska naturliga ovilja för den mäktiga grannstaten, förklaras den välvilja, hvarmed en nyligen utkommen skrift: Sveriges sisla strid, blifvit emottagen, ett fantastiskt nattstycke af G. H. Mellin, som i tre afdelningar skildrar Sveriges eröfring af Ryssarne, Ryska väldet och Svenska folkets insurrektion, med talrika åsyftningar och utfall mot flera föregifns Russomaner. En mindre betydande misshällighet med Franska kabinettet uppkom mot slute! af år 4833. Uppträdet i Paris af en Vaudeville Le camarade de litn, hvari den nuvarande Konungen af Sverige uppträdde såsom för dettz korporal och republ:kan, hade af Svenska sän: debudet, Grefve Löwenhjelm, blifvit skildrac som en svår förolämpning och af Konunger bittert ogillad hos Franske ministern i Stock holm, Markis St. Simon. Genom dessa båd: sändebuds rapellerande och genom andras ut nämnande återställdes likväl det fordna förhål landet utan svårighet. Ett vigtigare intress rörde underhandlingarna med Danmark i anseen de till dess egenmäktiga förhöjning af Sundsk: tullen, för hvilkas utgång äfven England och Preussen intresserat sig. Flera Svenska handels städer hade långt förut ingifvit petitioner emo detta förfarande och en Kongl. befallning ålad derföre Svenske och Norske Konsuln i Helsingör att genom sin underskrift bekräfta Svenske köp mäns och sjöfarandes protester. Ganska liflig förhandlingar, enhälligt rigtade emot Danmark: ingrepp i bestående traktater och stegrade änd: till krigshotelser, ägde rum i synnerhet hos A deln och i Borgareståndet. För öfrigt är de likväl mindre de utrikes än de inre förhållan derna, hvaröfver man har skäl att vara bekym rad. Den kloke monarken står nära mennisko lifvets gräns och lyckas det honom ej mer at taga initiativen till en reform, som tillfredsstäl ler nationens stora majoritet, så torde hans ef terträdare hafva ett svårt problem att lösa, äf ven om den dynastiska frågan blir helt oc hållet främmande för principernasoch parti intressenas strider. 9) Denna tro, i fall den någonsin existerat, ha visat sig alldeles oriktig, då det Hemliga Ut skottet, efter hvad man redan vet, endast va rit samladt för att emottaga kommunikatione som haft sammenhang med kabinettskassan tillstånd. NATT TT AA ANTNTOT CC PHETT TT TYVTTN