Aftonbladet – 22 juli 1841, sida 3

lagar. ) Den 49 Februari 48142, dagen efter detta brefs erhållande, begaf Ali sig på väg. Under resan till Kardiki skulle han göra ett uppehåll i LiD00v0, för att besöka Kainitza. Pouqueville, Fransk konsul i Janina, som hade något att tala vid Ali, begaf sig till hans palats. Anda från morgonen deilerade trupper, packvagnar affårdades från seraljen och fullt beväpnade pager väntade endast på ordrer att sitta upp. Framkommen till det inre af palatset, lät konsuln anmäla sig. Brokad-förhänget, som dolde dörren, lyftades, han trädde in och såg Ali Pascha i en tankfull ställning. Hans drag utmärktes alltid af ett högt majestät, hans hvita skägg nedföll i vågor på det breda bröstet; betäckt med en guldbroderad violett sammetsmössa bar Viziren en mantel af scharlakan och stöflar af karmosinrödt sammet. Sittande på Europeiska viset i en soffa och lutad mot sin strids-yxa, gaf han konsuln tecken att närma sig och upplöste sin då församlade Divan. Enligt etiketten, satte konsuln sig på hans högra sida; Ali, som tycktes vakna från en dröm, häftade sina blickar länge på den Fransyska envoyån, fattade ynnestfullt hans hand och sade med en röst, som bar prägeln af djupt vemod, i det han lyftade sina af tårar fuktade ögon mot höjden ): Tro mig, min son, glöm dina fördomar mot mig; jag skall ej mer bedja dig att älska mig, jag vill tvinga dig dertill genom att följa ett system, motsatt det jag hittills utöfvat. Min bana är fulländad, och jag skall sluta mitt verk med att visa, att, om jag varit hård och förfärlig, jag äfven vet vörda olyckan och menskligheten.n , Förvånad öfver detta i Alis mun så nya språk, tvekade konsuln att tro honom, och hans ansigte ) Detta bref ärfordagrannt citeradt efter Pouqueville. ) Detta samtal är jemväl ordagrant upprepadt a! Mr Pouqueville.