klara stadganden är en följd, att den afl förste departementschefens ålaggde tillsyn öfver redogörelsernas afgifvande måste gå i bredd och uti ingen måtto till sin verkställighet bero på det åliggande i enahanda väg, som uti 1834 års tjenstgöringsreglementes 163 och 170 8. är vederbörande kamererare föreskrifvet, med hvilka på en gång förutgående. kontroller, lagstiftaren måste anses hafva åsyftat, att desto säkrare förekomma den genom redogörelsernas sentidiga afgifvande för den oredliga uppbördsmannen lättade utväg att tillgrepp föröfva och fördölja; fördenskull och som Hr Presidenten af Billbergh icke utöfvat en sådan tillsyn öfver månadsförslagens och årsräkningarnes afgifvande, från inkommande sjötullkammaren, än mindre fört eller iakttagit de kontroller, som bevittnat att alla influtne medel till banken insattes, enär sagde Tullkammares ådagalagde försummelse så väl med månadsförslagens, som årsräkningarnes inlemnande aldrig blifvit beifrad, och de under fiera år fortgående underslef, som upp bördstullförvaltaren tillåtit sig vid uppbördens lefverering till banken, i det vida mindre belopp, än han emottagit, är vordet der insatt, och hvilka underslef ovilkorligen skolat upptäckas vid jemförelse af månadsräkningarne från inkommande sjötullskammaren, och General förslagen med bankoboken varit hela tiden för Hr Presid. fördolde och okände; alltså och då genom denna underlåtenhet i tillsyn och kontroll, Hr Presid. brustit uti fullgörandet af de för honom såsom förste Departementschef uti instruktionen bestämde åligganden, och i sin mohn bidragit dertill, att uppbördsmannen kunnat tillgrepp föröfva, föröka och lång tid fördölja, samt den af Tullverkets kammarkontor meddelade handlingarne uti Finers balansmål bilagde jemförelse emellan inkommande sjötullskammarens månadtliga uppbördsförslag och kammarkontorets Bankobok ådagalägger, att hela den till år 1836 hänförda balancen å uppbördsmedlen redan varit för hand innan Hr Presi denten i December månad samma år från sitt inne hafde Departementschefs embete vid Tullverket afgått, pröfvar Kongl. Kammar-Rätten, i förmågo af 4 Kap. 12 . RB. B., samt Kgl. brefvet den 40 Dec. 47356, rättvist förklara Hr Presidenten af Billbergh att i rummet näst efter Protokells-Secreteraren Nordström, hålla Kongl. Maj:t och kronan skadeslös för den uppbördsbrist Tullförvaltaren Finer å inkommande sjötullsuppbörden för år 1836 sig ådragit Hvad derefter vidkommer den å de så kallade kassörs eller utgiftsmedlen uppkomna balancen, så ehuruväl, på sätt ifråga om Kamereraren Hr Kammar Rätts Rådet Winroths ansvarighet för samma balans är vordet anfördt, det tillhört kammar kontoret alt göra sig underrättadt, om och i hvad mån de förut på kassörens reqvisition anordnade förskottssummor blifvit för Tullverkets behof använde, innan ytterligare medels anordnande för dylikt ändamål blifvit af kontoret tillstyrkt; Likväl och alldenstund stadgandet i 450 . af 4834 års tjenstgöringsreglemente, att, uppå kassörens anmälan, nödiga medel skola utaf Kongl. General-Tullstyrelsen anordnas efter band, som behefvet det fordrar, förutsätter en pröfning af behbofvet, den der måste föregå medlens anordnande, och bvilken pröfning ostridigt åligger Kongl. General-Tullstyrelsen, och, af densamma, i främsta rummet, Förste eller KameralDepartementschefen, såsom föredragande och egande närmaste inseendet öfver räkenskapsverket, med hvad dertill hörer; fördenskull och emedan de från kammarkontoret medeldta utlåtsnden öfver reqvisitionerna till kassörskassans förstärkning aldrig innefattat någon upplysning om eller huru de för utgifternes bestridande förut anordnade medel blifvit använda, eller, huruvida kassörskassan varit i verkligt behof af ytterligare förskott, med undantag allenast då qvartals aflöningarne blifvit reqvirerade, samt Hr Presidenten af Billbergh i egenskap af förste departementschef detta oansedt underlåtit att från kammarkontoret infordra en närmare och mera upplysande utredning af förhållandet i berörda hänseenden, än den, som uti kontorets afgifne ofullständiga utlåtanden innefattades, och dertill vidare kommer. dels att Hr Presidenten, under hvilkens närmaste inseende uppbörds och kassörskontoret hörde, hos Kongl General-Tullstyrelsen icke hemställt om vidtagande af åtgärder till upplysning om kassörskassans ställning under tiden emellan månadsförslagens aflemnande, i följd af hvilken underlåtenbet uppbördsmannen kommit i tillfälle att utgiftsmedlen godtyckligt använda, dels ock att Hr Presid., med kännedom af sitt åliggande att, enligt Kongl. GeneralTullttyrelsens instructions 9 ., tillse, det icke andra utbetalningar egde rum än de till protokollet beslutne, likväl låtit det Hr Presidenten bekanta missbruk oanmäldt fortgå, att Bokslutskamereraren å kassörsmedlen utfärdat assignationer, om hvilka Kongl. GeneralTullstyrelsens protokoll icke vittna att de blifvit hos Styrelsen tillkännagifna; ty och då Hr Presidenten, såsom souschef, beslutat en del af de assigneringar från tullverkets så kallade Generalkassa i banken till den derstädes öppnade kassörs-räkning, som i fråga äro, och icke rättsenligt kan undgå att stå i ansvar för desse sina beslut, de der för Kongl. Moej:t och kronan verkat till förlust, som, med iakttagande af den Kongl. GeneralTullstyrelsen åliggande pröfning kunnat förekommas, finner Kongl. KammarRätten Hr Presidenten af Billbergh icke kunna undgå att i gäldandet af 4836 års balans å utgiftsmedlen deltaga på det sätt, att, då, af hela den redovisningssumma, som, enligt balanceräkningen, kassörskassan år 4836 haft att använda och från hvilken balans i denna kassa för sagde år sig härleder, 20,000 Rdr äro vordne efter Hr Presiden